Studie publicerad: Vad underlättar och vad försvårar deltagande i psykologiskt stödprogram för personer med demens?

En medelålders man och en äldre kvinna sitter på en parkbänk 

Foto: Mikael Wallerstedt

I en nyligen publicerad studie i BMC Geriatrics undersöker forskare från U-CARE vad personer med demens och deras närstående upplever som hinder respektive underlättande faktorer för att delta i ett psykologiskt stödprogram. Studien fokuserar på ett lågintensivt beteendeaktiveringsprogram riktat mot depression hos personer med demens, ett vanligt men ofta obehandlat tillstånd.

Att förstå hinder och underlättande faktorer

Trots att personer med demens ofta upplever depression är det få som får psykologisk behandling. En möjlig lösning är ett guidat lågintensivt beteendeaktiveringsprogram, där deltagaren får vägledning och stöd i att engagera sig i meningsfulla aktiviteter. För att öka chansen att sådana insatser fungerar i praktiken, ville forskarna förstå vad som hindrar respektive underlättar implementeringen, sett ur perspektivet hos personer med demens och deras närstående.

Intervjuer visar på utmaningar och möjligheter i vardagen

Forskarna intervjuade 27 personer, 8 personer med demens och 19 anhöriga. Med hjälp av teorin ’Normalization Process Theory’ analyserades hur deltagarna uppfattade programmet och vad de ansåg kunde hindra respektive underlätta användning. Bland hindren fanns omfattande programmaterial, symtom kopplade till demens, samt svårigheter att acceptera diagnosen. Underlättande faktorer inkluderade att behovet av psykologiskt stöd upplevdes som stort, förståelse och samtycke till programmets syfte, vägledarens kompetens inom demensvård, och vikten av en förtroendefull relation öga mot öga med vägledaren.

Frida Svedin

Doktorand Frida Svedin. Foto: Mikael Wallerstedt

Främjande av framtida implementering

– För oss är det viktigt att inkludera både personer med demens och deras anhöriga tidigt i utvecklingsprocessen. På så sätt kan vi utforma en insats som faktiskt fungerar i verkligheten och ger stöd till de som lever med demens och deras närstående, förklarar studiens huvudförfattare Frida Svedin.

Miro Anter

Länk till artikeln

Läs artikeln 'People with dementia and informal caregivers’ perceptions of barriers and facilitators to implementing a behavioral activation intervention: a qualitative study using Normalization Process Theory'. Den är skriven av Frida Svedin, Oscar Blomberg, Anders Brantnell, Paul Farrand, Louise von Essen, Anna Cristina Åberg och Joanne Woodford.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin