Studie publicerad: Vilken erfarenhet av stöd har döttrar som ger omsorg till en förälder med demens?

Att utforska stödsystem

I Sverige bor de flesta personer med demens hemma snarare än på särskilt boende. Politiska satsningar för att möjliggöra detta har också lett till ett ökat beroende av anhöriga som ger omsorg. Även om stöd finns tillgängligt genom både formella och informella tjänster visar forskning att döttrar ofta upplever att stödet är otillräckligt eller inte tillräckligt anpassat efter deras behov. I denna studie har U-CARE-forskarna undersökt hur döttrar som ger omsorg upplever både formellt och informellt stöd i sin vårdgivarroll.

Intervjuer visar på bristande matchning i stöd

Forskarna genomförde semistrukturerade intervjuer med 23 döttrar som ger omsorg till en förälder med demens. Genom reflexiv tematisk analys identifierade de två övergripande teman. Det första temat, Typer av stöd, beskrev de olika former av stöd som används. Särskilt viktigt framhölls ’peer support’ (kamratstöd) och information. Det andra temat, Bristande matchning i stöd, fångade hur döttrarna ofta upplevde det befintliga stödet som svårt att navigera i och otillräckligt anpassat till deras specifika behov och livssituation.

Implikationer för framtida stöd

Oscar Blomberg, doktorand vid U-CARE, är studiens huvudförfattare.

– Våra resultat visar att döttrar som ger omsorg till en förälder med demens ofta upplever en bristande matchning mellan det stöd som finns tillgängligt och det stöd de faktiskt behöver, förklarar Oscar Blomberg. Resultaten indikerar också att det är viktigt med stöd som är anpassade till döttrarnas unika situation, och peer support framstår som en lovande tillgång.

Miro Anter