Interview with our researchers

Congratulations Erika Forsberg on receiving funding from the Swedish Research Council

Var är de kvinnliga rebellerna? En systematisk studie av utmaningar för återintegrering i samhället när kriget tagit slut has been awarden funding funding from The Swedish Research Council. The project will run for three years starting in spring 2025.

Erika Forsberg, Department of Peace and Conflict Research has funding from the research programme Democracy and Higher Education during 2024-2025 under the worktitle The link between gender norms, democratic values and higher education: Exploring survey data from three states in India.

What do you plan to focus on in your research over the next few years?

Research shows that approximately 40% of all rebel groups worldwide include women in armed roles. But what happens to female rebels when the war ends? We know very little about this. In the project "The Fate of Female Fighters: A Comprehensive Analysis on Challenges to Reintegration," which has recently been funded by the Swedish Research Council, my colleague Karen Brounéus and I will investigate when and how female former rebels successfully reintegrate into society, and the challenges they face. These challenges may include mental health issues, difficulties in securing livelihoods, and societal stigma. The study will involve a statistical analysis of new data on rebel groups, focusing on factors related to the reintegration of female ex-combatants into society. This analysis will be complemented by an in-depth study of female ex-combatants in Nepal, using life history interviews and focus group discussions with former female fighters. These efforts will be conducted in collaboration with Prakash Bhattarai and the Center for Social Change in Nepal. By listening to these women, our aim is to gain a deeper understanding of the factors that determine whether they reintegrate into society and the choices they face during this process.

What key insights from your work on the Democracy and Higher Education project do you consider particularly important to bring into, or further develop, in your own or others' future research?

My project within the research programme examines whether, and if so how, the link between higher education and democratic values is influenced by gender factors—both in terms of differences between women and men and variations among individuals with different types of gender equality values. This analysis is based on survey data collected in India as part of a Swedish Research Council (VR) project I previously led in collaboration with Louise Olsson at PRIO. The project is part of my broader research agenda on the gender dimensions of political violence and peacebuilding, which also informs my new VR-funded project. Although my new project differs significantly from my work in the research programme, I carry forward insights about the differing conditions for women and men, whether in access to higher education or the challenges of returning to civilian life after a war has ended.

Annika Nilsson: Hur skyddas den akademiska friheten?

När forskning styrs av politiska intressen och forskare skräms till tystnad sätts den akademiska friheten under press. Annika Nilsson, nybliven forskare i forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning, vill ta reda på vilket rättsligt skydd den akademiska friheten har och vem som ansvarar för upprätthållandet av skyddet.

Annika Nilsson, universitetslektor vid juridiska institutionen och docent i offentlig rätt, jobbar i dag brett med frågor som rör mänskliga rättigheter, statsskickets grund och europarätt. Hon är även föreståndare för Institutet för utbildningsrätt och undervisar juriststudenter i internationell rätt och förvaltningsrätt.

– Vi har så fantastiskt duktiga studenter, det är inspirerande och en förmån att få vara med och utbilda sina framtida kollegor, berättar hon.

Nu har Annika beviljats medel för forskning om akademisk frihet och är en av Demokrati och högre utbildnings forskare. Hon undersöker de rättsliga processer och regelverk som finns för att skydda den akademiska friheten. Högskolelagen nämner att forskningsproblem, metoder och resultat får väljas, utvecklas och publiceras fritt. Annika vill ta reda på hur det fungerar i praktiken.

– Det finns ett behov av rättsvetenskaplig forskning om akademisk frihet. Det finns väldigt stark forskning om akademisk frihet från områden som ekonomi, statsvetenskap och filosofi. Men inte så mycket på den rättsvetenskapliga sidan, här finns ett hål att fylla.

I dag finns det krafter som försöker skrämma forskare till tystnad och på så sätt påverka forskningen. Det är ett av de största hoten mot den akademiska friheten, menar Annika. Det kan leda till att viktiga samhällsfrågor inte undersöks eftersom forskarna inte orkar hantera följderna. Det syns särskilt för forskare som hanterar omdebatterade frågor som klimat, migration och genus där hat och hot har blivit en del av vardagen.

– Det är klart att hat och hot påverkar forskningen. Under mina år inom akademin har jag tyvärr sett ganska många obehagliga exempel på det, berättar Annika.

Inom ramen för Demokrati och högre utbildning vill nu Annika bidra med utvecklad kunskap och förståelse för hur den akademiska friheten regleras rättsligt. Hon kommer bland annat belysa hur lagstiftare och domstolar, liksom universiteten själva, balanserar akademisk frihet mot andra intressen. I vår medverkar hon i forskningsprogrammets seminarieserie för att berätta mer om projektet.

Janne Holmén: Konsekvenserna av universitetens styrformer och finansiering

Janne Holmén, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, vill förstå hur styrning och finansiering påverkar autonomi, kollegialitet och demokrati inom universiteten. Han är en av forskarna som är först ut i programmet Demokrati och högre utbildning, och är nu i full färd med att dra upp riktlinjerna för en studie av några topprankade universitet.

Janne Holmén visste tidigt att han ville bli forskare och för drygt 25 år sen flyttade han från Åland till Uppsala för att göra slag i saken. Han utbildade sig i historia och disputerade 2006 vid Uppsala universitet. Samtidigt som han studerade och etablerade sig som forskare hade han en parallell karriär som maratonlöpare på elitnivå och blev europamästare 2002. Elitidrott och forskning låter som två olika världar, men Janne menar att karriärerna passade bra ihop.

– Historia var relativt lätt att kombinera med idrotten. Både att studera historia och doktorera är ganska självständiga uppgifter som man kan lägga upp lite som man vill, berättar han.

Vid dryga trettio års ålder hade han nått dit han kunde med idrotten och valde därför att avsluta idrottskarriären. Idag är han lektor i utbildningshistoria vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier där han utbildar lärarstudenter i utbildningshistoria och spenderar mycket tid på sin forskning.

– Det roligaste med att forska är uppstartsfasen. Att upptäcka nya saker, hitta nya mönster och få grepp om hur saker förhåller sig till varandra.

Tidigare har Janne Holmén forskat om bland annat reformer av högre utbildning och hur den svenska tiden i Finlands historia har behandlats i finländska läroböcker. För honom är det viktigt att de forskningsprojekt han jobbar med utmanar honom.

– Som forskare gäller det att ställa frågor som är svåra men inte omöjliga att besvara. Det är viktigt att det jag gör känns både intressant och utmanande.

Nu har han beviljats medel för att forska om toppuniversitetens finansiering och styrformer, inom ramen för forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning. Han planerar att välja ut ett antal topprankade universitet och studera hur de styrs och finansieras. Han är bland annat nyfiken på hur olika finansieringsformer, till exempel om de är statsfinansierade eller privatfinansierade, påverkar de demokratiska processerna. Han berättar att det kan se väldigt olika ut även när det gäller hur styrelsen utses. I Sverige utses den i huvudsak av regeringen, i Finland av lärare, medan universitet som Harvard låter alumner utse styrelsen.

– Jag vill ta fram intressanta exempel på universitet som sticker ut för att se vilka konsekvenser det har på autonomi, kollegialitet och demokrati inom universiteten.