Leder utbildningsreformer till ökat politiskt deltagande?

Time period: 2014-01-01 to 2015-12-31

Funder: Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU)

Type of award: Project grant

Total fundning: 1 000 000 SEK

Hur kommer det sig att vissa människor är mer politiskt engagerade och intresserade än andra? Detta är en av statsvetenskapens klassiska frågor. Under lång tid har en i stort sett samstämmig disciplin pekat på att utbildning är av avgörande betydelse för att förklara skillnader i politiskt engagemang människor emellan. På senare tid har det dock framförts misstankar om att det välbelagda sambandet mellan utbildning och politiskt engagemang helt eller delvis kan förklaras av bakomliggande faktorer som orsakar både graden av utbildning och individers vilja att utnyttja sina medborgerliga rättigheter. Problemet med mycket av den tidigare forskningen på området är att den utgått från en forskningsdesign och använt metoder med mycket små möjligheter att avgöra om sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande verkligen är kausalt. Forskningsläget kan därför beskrivas på följande sätt: vi vet att det finns en stark koppling mellan utbildning och politisk aktivitet men vi vet inte varför denna koppling finns. Det här projektet syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande på basis av unika svenska registerdata och med hjälp av två naturliga experiment: a) gymnasiereformen på 1990-talet som innebar att samtliga gymnasieprogram blev treåriga och införde samhällskunskap som ett kärnämne och b) expansionen av universitetsväsendet i Sverige under senare delen av 1900-talet. Vi fokuserar på två former av politiskt deltagande: massdeltagande i form av valdeltagande och elitdeltagande i form av partiengagemang.