Pionjärer inom proteinsyntes hyllades vid symposium
Det två dagar långa symposiet med titeln ”The Ehrenberg and Liljas Symposium – Milestones and Mechanisms of Protein Synthesis” samlade över 25 ledande forskare från hela världen. Foto: Hanna Turesson
Ett internationellt symposium hölls nyligen på Evolutionsbiologiskt centrum för att hedra två framstående pionjärer inom proteinsyntes: professor Måns Ehrenberg och professor Anders Liljas. Bland talarna fanns professor Joachim Frank, en av vinnarna av Nobelpriset i kemi 2017.
Charlotte Platzer Björkman. Foto: Hanna Turesson
Det två dagar långa symposiet med titeln ”The Ehrenberg and Liljas Symposium – Milestones and Mechanisms of Protein Synthesis” samlade över 25 ledande forskare från hela världen, däribland 2017 års nobelpristagare i kemi, professor Joachim Frank.
Evenemanget, som organiserades av professorerna Suparna Sanyal och Maria Selmer tillsammans med docent Magnus Johansson från Institutionen för cell- och molekylärbiologi, hyllade det vetenskapliga arvet efter två pionjärer inom proteinsyntes med anknytning till Uppsala universitet – professor Måns Ehrenberg och professor Anders Liljas.
– Ert arbete är verkligen värt att hylla och vi ser effekterna av era banbrytande prestationer än idag, sa vicerektor Charlotte Platzer Björkman i sitt öppningstal.
Lockar forskare på högsta nivå
Hon betonade hur Institutionen för cell- och molekylärbiologi lockar forskare på högsta nivå och fortsätter att utveckla infrastrukturen för att möta forskningsbehovet.
– Nationellt sett blomstrar molekylärbiologin och jag tror att vi kommer att fortsätta se hur den spelar en nyckelroll inom bioteknik, medicin, jordbruk, grundläggande vetenskap och förståelsen av livet under många år framöver. Och jag är övertygad om att viktiga bidrag till detta område även kommer att fortsätta komma från Uppsala universitet, sa vicerektorn.
Professor Joachim Frank. Foto: Hanna Turesson.
Banbrytande resultat
Professor Joachim Frank tilldelades Nobelpriset 2017 för sitt arbete medatt utveckla tekniker för kryoelektronmikroskopi, vilket visade sig vara en effektiv metod för att producera tredimensionella bilder av livets makromolekyler.
I sin fortsatta forskning om tidsupplösta metoder studerar han och hans forskargrupp mellanliggande tillstånd i mRNA-translationens reaktion på millisekundskalan.
– Vi kan studera reaktioner på 10 millisekunder, 20, 30, 100 och så vidare. Det här är en ny teknik. Det finns flera grupper i världen som arbetar med den med olika metoder. Vår metod fungerar verkligen och vi har fått fantastiska resultat med den när vi studerat transienta intermediärer i proteinsyntesen, sa Joachim Frank.
Anneli Björkman