Så blir encelligt liv flercelligt

Mikro-RNA. Foto: Getty Images.
Sociala amöbor skickar signaler till varandra och går ihop för att överleva. Fredrik Söderbom använder dem därför som modellorganism för att studera icke-kodande RNA.

Fredrik Söderbom. Foto: Mikael Wallerstedt.
60 procent av våra gener regleras av mikro-RNA, en typ av icke-kodande RNA-molekyler som inte omsätts till proteiner. En hypotes är att dessa är inblandade i övergången från encelligt till flercelligt liv.
– 2007 var vi bland de första med att visa att mikro-RNA inte bara finns i djur och växter, berättar Fredrik Söderbom, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, som forskar om genreglering med fokus på icke-kodande RNA.
– Upptäckten gjorde vi tillsammans med Victor Ambros som fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2024.
Fredrik Söderbom studerar organismer som räknas som encelliga men kan utvecklas till flercelliga. Som modellorganism använder han sig av slemsvampar.
– Tyvärr kallas de så men det är inga svampar utan amöbor. Evolutionärt är de lika lite svampar som djur eller växter. Däremot liknar de svampar, man ser dem ofta i naturen.
När de här så kallade sociala amöborna utsätts för svält skickar de ut signaler till varandra och går ihop och bildar en flercellig fruktkropp med sporer och stjälk. Detta är en form av flercellighet som uppstått flera gånger under evolutionen. Fördelen med att studera den här typen av amöbor är att man kan titta på encelligt och flercelligt liv i en och samma organism och följa utvecklingens olika stadier på ett sätt som skulle vara svårare med exempelvis djur.
– Det vi vill veta är vad som driver övergången från en- till flercellighet, om det är icke-kodande RNA som styr. Vi tror nu att vi har hittat en typ av RNA som är inblandad, säger Fredrik Söderbom, som understryker att grundforskning som den här är en förutsättning för tillämpad forskning.
– Därför är det betydelsefullt att forskningsprojekt från båda sidorna ingår i styrkeområdet Evolution och biodiversitet i en föränderlig värld.
Kunskapen som fås av att studera modellorganismer kan i förlängningen bidra till att ta fram bättre läkemedel för människor. Sjukdomar som cancer är kopplade till icke-kodande RNA. Vi kan också få ökad förståelse för biologisk mångfald genom att studera de här molekylerna.
– Vi förväntar oss att våra studier ska leda till kunskap om hur icke-kodande RNA-molekyler kan reglera komplicerade processer som en organisms utveckling samt ge insikt i hur de kan driva evolutionen från en enkel cell till en multicellulär organism, säger Fredrik Söderbom.
Sigrid Asker