Biologisk mångfald – så mycket mer än att räkna antal arter
Exempel på liknande men inte identiska växter i Abisko – polarvide, Salix polaris (hårig) respektive dvärgvide, Salix herbacea (ej hårig). Foto: Sophie Karrenberg.
När vi pratar om biologisk mångfald behöver vi också veta hur arter uppstår. Vad som egentligen kan räknas som en art är inte så självklart som man skulle kunna tro.
Sophie Karrenberg, professor på Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet. Foto Mikael Wallerstedt.
Att jordens arter blir färre är allmänt känt. Däremot finns det fortfarande mycket vi inte vet om processerna bakom biologisk mångfald. En av flera processer som leder till att nya arter bildas är att organismer anpassar sig till sin omgivning.
– Artbildning pågår hela tiden i naturen, säger Sophie Karrenberg, professor på Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Hennes forskning handlar om att förstå just hur arter uppstår. Arter är grupper av organismer inom vilka fertila avkommor kan produceras. Exempelvis kan en åsna och en häst få ett föl ihop, men fölet blir sterilt.
– Det betyder att artbildningsprocessen där går mot sitt slut. Isbjörnar och brunbjörnar kan däremot fortfarande få fertil avkomma med varandra. Det är vanligare än man kan tro att artbildningsprocessen inte är avslutad, säger Sophie Karrenberg.
Själv studerar hon först och främst växter. I floran är genflöde mellan arter vanligt. Bland annat tittar Sophie Karrenberg på varför rödblära och vitblära, som kan hybridisera med varandra, håller på att drivas isär.
– Jag undersöker också könskromosomer hos videsläktet. Vi vet att de kan bidra till artbildningsprocessen, men inte hur, säger hon.
Sophie Karrenberg berättar att hon tidigare funderat på att ägna sig åt tillämpad forskning men landat i att just basforskning är hennes styrka. För att möta framtidens utmaningar kring biodiversitet är det nödvändigt att förstå artbildningsprocesserna, menar hon.
– När det handlar om att skydda arter behöver vi veta vad vi menar med en art. I vissa fall vet vi inte om vi har en färdig art eller ej.
Det finns också flera sätt att bedöma biologisk mångfald. Förutom att räkna arter kan man titta på genetisk diversitet inom arter.
– Arter och populationer som bär på stor genetisk variation har bättre möjligheter att anpassa sig. Det här är viktigt inför framtida klimatförändringar, säger Sophie Karrenberg.
Styrkeområdet Evolution och biodiversitet i en föränderlig värld skapar nya kontaktytor för forskare inom evolution respektive naturskydd, vilket hon vill betona vikten av.
– Det är en ynnest att vara med här, och kunna göra det bästa av min basforskning, säger Sophie Karrenberg.
Sigrid Asker