Med Skolutveckling från mitten leder skola och förvaltning tillsammans
I Linköping används Skolutveckling från mitten-strategin för att förbättra skolans förändringsarbete. Strategin ska samordna skolutvecklingens olika nivåer och främja samarbete mellan skolor samt ledare. Nu börjar de se resultat av arbetet.
– Poängen är inte att man ska göra samma sak på alla nivåer, men däremot måste det hänga ihop, säger Simon Hjort som är lektor i Linköpings kommun.

Simon Hjort, lektor i linköpings kommun. Foto:Niclas Fasth.
Många gånger har skolans förändringsarbete misslyckats på grund av bristande analys innan implementering, avsaknad av ägarskap och brist på gemensamt engagemang, berättar Simon Hjort som är lektor i Linköpings kommun.
För att bryta detta mönster har Skolutveckling från mitten (SFM) introducerats i Linköping, en strategi som syftar till att knyta samman olika nivåer av skolutveckling och främja överensstämmelse och nytta för eleverna.
– Det är det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet inom utbildningsförvaltningen i Linköping, säger Simon Hjort under en föreläsning för förstelärare och rektorer i Fosam:s medlemskommuner.
Vertikalt och horisontellt
Genom SFM vill de skapa överensstämmelse över olika nivåer, från klassrum till ledning. Processen innefattar regelbundna möten med skolor där resultat, framsteg och behov av extra stöd diskuteras.
– Poängen är inte att man ska göra samma sak på alla nivåer, men däremot måste det hänga ihop. Det ska göra nytta på alla nivåer och främst nytta för eleven, säger Simon Hjort.
Den horisontella nivån, där grupper av skolor samarbetar och utbyter erfarenheter, betonas också som en viktig del av SFM.
– Utbytet mellan skolorna är lika viktigt. Så SFM ska även stärka den horisontella nivån. Så att ledningsgrupper för skolor får träffa varandra och diskutera hur de ska prioritera och organisera, förklarar Simon Hjort.
Distribuerat ledarskap
För att säkerställa att strategin håller samman på alla nivåer, poängteras vikten av ledarskap. Enligt Simon Hjort ska SFM också ses som en ledarskapsstrategi som strävar efter att stärka det pedagogiska ledarskapet. I strategin ingår också distribuerat ledarskap där makt delas för att låta andra växa som ledare.
Rektorer är en typ av ledare och ingår i en ledningsgrupp på skolan. Men enligt Simon Hjort så räknar de även ledande lärare till ledningen. Det kan vara förstelärare eller andra lärare som leder kollegor.
– Ett misstag många kommuner gör är att rektorer samlas i grupp, men man får inte med sig ledande lärarna. Då hänger inte nivåerna ihop. För att hålla ihop strategin så behöver båda grupperna mötas tillsammans, säger Simon Hjort och tillägger:
– Då kan ledande lärarna ge input och diskutera tillsammans med rektor, exempelvis i vilken takt som lärarna orkar driva förändringsarbete.
Inom vissa områden har de inte sett den förbättring de hoppats på, men inom vissa områden har SFM gett effekt på skolresultaten, enligt Simon Hjort.
– Pojkarna har kommit ikapp och 2023 var det lika många pojkar som flickor som var behöriga till gymnasiet. Vi är glada för att det sakta men säkert går uppåt.
Josefin Lingström