Så ska NTI-gymnasiet stärka elevernas matematikspråk

Partnerskolan NTI-gymnasiet har i samverkan med universitetet inlett ett projekt om läs- och skrivutveckling i matematik. Ett ämne som saknar tradition av skrivande, men där orden är viktiga för att matematiken ska kunna förankras i verkligheten och bli begriplig.

— Jag tror att vi är rörande överens i kollegiet om att vi vill stärka elevernas språk och göra dem mer kapabla vad gäller läsning och skrivande. Alla våra elever behöver generellt sett träna upp sin läs- och skrivförmåga. Skillnaderna är inte så jättestora mellan dem som har svenska som första- och andraspråk, säger David Wålstedt, utvecklingsansvarig lärare på NTI-gymnasiet.

Skolan har sedan länge ett bra ämnessamarbete inom svenskämnet där lärarna också genomfört utvecklingsprojekt. När turen nu kommer till matematiken finns särskilda utmaningar att tackla. Eleverna har svårigheter med att tillgodogöra sig text inom naturvenskapliga ämnen och att författa kortare texter med ett ämnesadekvat språk. De behöver lära sig centrala matematiska begrepp och träna upp läsvanan och skrivandet överlag.

— Elever kan ha svårt att ta sig an en matteuppgift för att de fastnar på ord som egentligen inte är intressanta för lösningen. Till exempel ordet ”pråm”, som förekommer i ett nationellt prov. En konsekvens kan vara att läraren undviker text och istället jobbar med tecken, vilket gör att eleverna inte lär sig att bryta ner mer sammansatta problem av den typen som de kommer att stöta på till exempel i det nationella provet. Matematiken blir ett språk utan koppling till verkligheten, och det känns inte meningsfullt.

Ska testa nya grepp i undervisningen

Utvecklingsprojektet riktar sig till alla elever och involverar samtliga skolans matematiklärare. Under handledning av Åsa af Geijerstam, docent i didaktik vid Uppsala universitet, kommer man att testa och utvärdera olika forskningsbaserade undervisningsupplägg. Hon har haft en stöttande roll även i upptaktsfasen och bland annat hållit en föreläsning för kollegiet med fokus på skrivande i olika ämnen. I en efterföljande workshop har man tittat på vad som skulle vara möjligt att göra i relation till skolans egna behov.

— Mitt förslag har varit ett så konkret och praktiknära upplägg som möjligt, med dels diskussioner mellan lärarna baserat på professionsvetenskapliga texter, dels konkret arbete med undervisningsupplägg som diskuteras i kollegiet. Skolan har en vana av att arbeta på detta sätt, vilket gör att samarbetet går smidigt, och min upplevelse är att jag fungerat som igångsättare och forskningsstöd till en skola som är helt redo att driva detta arbete på egen hand, säger Åsa af Geijerstam.

Syftet med projektet är inte att göra elever till bättre skribenter för skrivandets egen skull, utan att använda skrivandet och språket som en del av matematiken för att lära och befästa kunskap, berättar David Wålstedt:

— Matematiken är ett tidspressat ämne och vårt syfte är inte att införa stora sjok av skrivande i undervisningen. De lösningar vi behöver hitta är små enkla grepp som kan bli rutiner på lektionerna. Eleverna ska i högre utsträckning få använda sig av matematiska begrepp i korta skrivövningar där de förklarar dem med egna ord eller laborerar med mottagarsituationer – ”kan du förklara det här begreppet för en tioåring eller för en etta?”

Läraren som samtalsledare

Som inspiration har lärarna bland annat tittat på filmer från Skolverket som är framtagna inom Matematiklyftet. Här finns exempel på hur uppgifter kan lösas gemensamt av klassen genom en särskild sorts samtal.

— Jag tror att man kan komma långt genom att försöka få till en bra dialog i klassrummet som i sig blir språkutvecklande. Läraren kan dröja vid en uträkning och gå in i en hypotesprövande roll, där ordet fördelas aktivt så att flera elever får bidra med en del av lösningen. Man får till ett samtal som innebär att eleverna vrider och vänder på begreppen och verkligen sätter dem i ett sammanhang. Det är svårt och tidsödande men spännande att se att det faktiskt går, och får man till några sådana lektioner på ett läsår ska man nog vara nöjd med sig själv.

Partnerskola på vetenskaplig grund

NTI-gymnasiet är en av Uppsala universitets partnerskolor och en stor och viktig mottagare av VFU-studenter. Man har genomfört ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med universitetet, bland annat inom programmeringsdidaktik. NTI-gymnasiet med sin teknikinriktning finns i hela Sverige. Koncernen arbetar för att skapa en nationell samverkansplattform där avtal med lärosäten blir ett sätt att säkra tillgången till vetenskaplig kompetens.

— När man jobbar med praktiknära forskning så börjar man brett för att sedan smalna av, och i slutändan har man tittat på något väldigt specifikt som kanske resulterar i en pdf-fil med undervisningsmaterial eller något. Viktigare än själva resultatet är den där rörelsen från det breda och neråt – den som gör att man i lärargruppen börjar prata. Det är där man kommer fram till att jamen vi behöver ha ett tydligare ämnesspråk för det här nya ämnet, vi har ingen verktygslåda riktigt. Den typen av insikter i det kontinuerliga utvecklingsarbetet tror jag är värdefulla, säger David Wålstedt.

Andrea Dahlkild

Filmtips! Elevernas tankar och idéer undersöks gemensamt

Filmen är framtagen av Skolverket för satsningen Matematiklyftet.