Forskning ger klarsyn när rektorer möts i SkolledarAkademin

Vad har SkolledarAkademin arbetat med under hösten?

­– I höst arbetar vi med frågor som är kopplade till skolans politisering och polarisering. Det handlar om hur politiska idéer och ideologiska skiktningar påverkar skolan och förskolan, och vad som händer när kunskap och forskning ersätts av politiska agendor. Det handlar också om samhällets polarisering och svårigheten att upprätthålla en professionell och nyanserad dialog om, och i, skolans och förskolans verksamheter.

Vilken typ av frågor eller bryderier hos rektorerna kan bli föremål för fördjupning?

– I de dilemman som ledamöterna formulerat i höst riktas uppmärksamheten mot politiska utspel som väcker känslor och skapar splittring i ett kollegium eller en föräldragrupp, och mot rektors ansvar för att hantera detta i vardagen. Även kravet att leda arbetet på vetenskaplig grund aktualiseras i samtalen.

Vem kan bli ledamot i SkolledarAkademin?

– SkolledarAkademin riktar sig företrädesvis till seniora rektorer, d v s rektorer med lång erfarenhet av yrket. Akademin anordnas av Forum för skolsamverkan och riktar sig till de kommuner som har Fosam-avtal (Enköping, Heby, Knivsta, Sigtuna, Tierp, Uppsala, Östhammar). Ledamöterna utses av sina respektive kommuner, och de är så klart välkomna att utse den rektor som är bäst lämpad just nu för SkolledarAkademins arbete. Mandatperioden är två år och nästa gång det finns möjlighet att bli ledamot är årsskiftet 2026-2027.

Hur skulle ni beskriva samtalen på träffarna?

– Samtalen är öppna och utforskande till sin karaktär. Jag uppfattar att det finns en nyfikenhet i de samtal som tar form i SkolledarAkademin, och en önskan om att bli klokare tillsammans.

Hur och var kommer forskningen in?

– Vi tar del av och diskuterar forskningen med relevans för det problemområde som vi har fokus på, och ibland bjuder vi in forskare att delta i och bidra till det pågående samtalet. Forskningen fyller flera viktiga funktioner. Den berikar vår förståelse och den hjälper oss att urskilja och rikta blicken mot viktiga aspekter av de fenomen och företeelser vi diskuterar. Ibland utmanar den oss också! Och den förser oss med begrepp som gör att vi kan kommunicera det vi ser. Sen blir den ju också viktig när vi ska värdera olika ledarhandlingar, eller strategier, vilket ju är en del av det vi ägnar oss åt.

Arbetar gruppen lösningsorienterat för att söka svar och vägar framåt i rektorernas dagliga arbete, eller mer utforskande och problematiserande?

– SkolledarAkademin tar sin utgångspunkt i ett bildningsideal. Vi arbetar med alla Aristoteles kunskapsformer men lägger särskild vikt vid den kritiska reflektionen och det som Aristoteles refererar till som Phronesis, eller omdömeskunskapen.

Ofta tas utgångspunkten i ett verksamhetsnära dilemma och ett eller flera handlingsalternativ som ledamöterna själva formulerar. Vi hjälps åt att synliggöra den vetenskapliga eller erfarenhetsbaserade grunden för dessa handlingsalternativ och vi ställer oss frågor som: Varför är det viktig att göra det som föreslagits? När är det viktigt och för vem? Vem eller vilka gynnas av respektive handlingsförslag? Vem eller vilka riskerar att missgynnas? Vad är gott/rätt och vad är klokt att göra - och varför?

Hur tar ni hand om den kunskap och de insikter och idéer som alstras i SkolledarAkademin?

– Vi brukar samla ihop det vi läst och talat om i en kortare rapport, eller ett PM, som ledamöterna kan använda sig av i de samtal som förs i sina respektive verksamheter. Hur mycket och på vilket sätt kollegor och medarbetare i den egna verksamheten eller kommunen engageras i arbetet varierar. Det finns kommuner som har upprättat särskilda forum för de frågor som behandlas i SkolledarAkademin – ett slags replipunkter för verksamheten, medan utbytet i andra kommuner sker mera sporadiskt och informellt.

Förhoppningen är att vi ska bli bättre skickade att hantera utmaningar i vår respektive yrkesutövning – genom att mötas och gemensamt fördjupa förståelsen av ett problem, medvetandegöra oss själva och varandra om våra förgivet-taganden samt resonera oss fram till olika lösningar som vi sedan utsätter för kritisk prövning. Det gäller rektorerna i sin roll, och det gäller oss som arbetar i Akademin i våra respektive roller. Vi utvecklar forskningslitteracitet och praktiklitteracitet, professionellt omdöme och praktisk klokskap eller visdom (practical wisdom).

I ett bredare vetenskapligt perspektiv på ledarskap - vad utmärker just skolledarskapet?

– Skolledarskapet kännetecknas av komplexitet. Som rektor förväntas du leda verksamheten på ett sätt som gör det möjligt för eleverna att nå en mängd olika kunskapsmål, och samtidigt ta ansvar för demokratiska principer, likvärdighet, tillgänglighet, motverka diskriminering och främja medborgerlig bildning. Du behöver också kunna navigera mellan styrning och autonomi, krav på mätbara resultat och demokratiska värden, och du behöver kunna balansera mellan statliga och kommunala krav och lokala behov och förutsättningar. Sammantaget ställer det stora krav på kunskap och professionellt omdöme!

"Skolledarakademin är ett mycket givande och lärorikt forum för mig som rektor. Här får jag möjlighet att kollegialt reflektera över vardagliga handlingsalternativ, utmaningar och beslut genom ett vetenskapligt perspektiv. Som nätverk är Skolledarakademin oerhört berikande, då jag får möta andra rektorer från olika skolformer och kommuner, vilket leder till bredare perspektiv, nya idéer och insikter.

Jag blir i och med deltagande i Skolledarakademin påmind om att vara ödmjuk inför att det ofta inte finns ett enkelt rätt eller fel sätt att agera – utan det beror på omständigheterna och vad jag tar stöd i för vetenskapligt perspektiv. Jag upplever betydelsen av att planera in reflektionstid och omvärldsspana för att förankra mina egna beslut mot bakgrund av forskning och beprövad erfarenhet."

Katarina Ahl Forssell, rektor för Lagga och Lustigkulla förskolor

Andrea Dahlkild