Pågående forskningsprojekt

Demokratins beskyddare: Polisen, demokrati och högre utbildning

Polisen spelar en viktig roll i demokratiska samhällen genom att upprätthålla lag och ordning. Som en statlig institution är polisen unik eftersom den har rätten att använda våld för att skydda medborgarna, upprätthålla säkerhet, och bekämpa kriminalitet. Polisutbildningar runt om i världen genomgår idag akademisering genom samarbeten med högre utbildning. I Sverige har polisprogrammet sedan tidigt 2000-tal delvis integrerats i det akademiska systemet, och erbjuds för närvarande vid fem universitet. Detta projekt kommer att studera hur polisutbildningen behandlar frågor om demokrati och polisens roll i samhället. Vad lär sig studenterna om de värden som ligger till grund för demokratin, och hur konceptualiseras demokrati och de hot som riktas mot demokratin? Skiljer sig prioriteringen av innehåll och omfattning mellan de olika polisutbildningarna i Sverige? Genom analys av kursinnehåll och intervjuer kommer detta projekt att bidra till en ökad kunskap om hur demokrati och dess hot konceptualiseras inom svensk polisutbildning samt vilken roll högre utbildning spelar i professionaliseringen av ett yrke som är centralt för en fungerande demokratisk stat.

Projektmedlemmar: Kristine Höglund (projektledare), Institutionen för freds- och konfliktforskning och Emma Elfversson, Statsvetenskapliga institutionen.

Projekttid: 2025-2027

Seminariet som demokratisk arena i högre utbildning: I spänningsfältet mellan ideal och verklighet

Projektets syfte är att generera ny kunskap om seminariets demokratiska potential inom humaniora och samhällsvetenskap. Seminariet betraktas som en central undervisningsform som inte bara möjliggör ett fritt och kritiskt samtal, vilket är en förutsättning för den högre utbildningens demokratiska uppdrag, utan kan också ses som dess mest jämlika undervisningsform. I en tid präglad av en global demokratisk kris undersöker projektet hur lärare och studenter tolkar seminariets demokratiska roll inom sina respektive ämnen. Studien kommer att använda fokusgruppsintervjuer och observationer av seminarier inom olika vetenskapliga discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Med en teoretisk utgångspunkt i pragmatism och ett situerat lärandeperspektiv undersöker vi seminariets demokratiska potential med särskilt fokus på ämneskontexter och studentperspektiv. Forskningsresultaten kommer att bidra till ökad vetenskaplig förståelse av seminariets roll inom högre utbildning samt ge en vetenskaplig grund för strategier som kan främja inkludering och delaktighet för alla deltagare.

Projektmedlemmar: Johan Wickström (projektledare), Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi och Ulrike Schnaas, Enheten för universitetspedagogik.

Projekttid: 2025-2027

Higher Education on the Democracy – Autocracy Continuum – What roles do bureaucrats in higher education play for democratisation and safeguarding democracy?

Se den engelska versionen för att läsa mer om forskningsprojektet.

Projektmedlemmar: Camille Louise Pellerin (projektledare) och Karin Leijon, Statsvetenskapliga institutionen.

Projekttid: 2025-2027

Akademiska aktörer som demokratins väktare?

Den pågående autokratiseringen i många etablerade demokratier innebär att akademiska aktörers autonomi alltmer begränsas. Universitet och forskare står för närvarande inför ett klassiskt dilemma: att å ena sidan vara en aktiv del av det civila samhället och delta i offentliga debatter, och å andra sidan behålla sin trovärdighet och status som opartiska aktörer. I autokratiska miljöer förstärks dilemmat när regeringar utmanar demokratins värde och anklagar dem som försvarar demokratiska normer för att vara partiska. Syftet med projektet är att undersöka om och varför universitet har en särskild roll att försvara demokratin, och hur forskare i sin tur ska förena det med sitt pedagogiska och vetenskapliga uppdrag. Vi studerar den normativa kopplingen mellan högre utbildning och demokrati, samt specifika sätt på vilka universitet och forskare kan och bör försvara demokratin och sin egen autonomi när de deltar i offentligheten.

Projektmedlemmar: Anthoula Malkopoulou (projektledare), Sofia Näsström och Siri Sylvan, Statsvetenskapliga institutionen

Projekttid: 2025-2026

Higher Education and Citizens’ Commitment to Democratic Norms

Information kommer inom kort.

Projektmedlemmar: Hanne Fjelde (projektledare) och Annekatrin Deglow, Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Projekttid: 2025-2027

City-universitetet och den högre utbildningens marknadisering

Projektet analyserar policyformering och hur idén om stiftelsehögskolor tar form i ett högskolepolitiskt sammanhang som dels betonar lärosätenas autonomi, dels att forskning och utbildning i högre grad ska orientera sig mot samhällets utmaningar och näringslivets behov. När högskolesystemet reformerades under Bildtregeringen var ledorden frihet och konkurrens. Genom reformerna skulle det demokratiska inflytande över högskolan förskjutas från centralplanering till en modell som i högre grad var baserad på kundval och konkurrens. Flera av de centrala aktörerna i reformarbetet hade tidigare varit del av verksamheten kring City-universitet (CU). Med etableringen av ett fritt universitet ville man visa på vikten av ett utbildningsväsende som var oberoende av staten och samtidigt ge upphov till en reell utbildningsmarknad. En utgångspunkt är att miljön kring CU kom att bli avgörande för tillkomsten av privata stiftelsehögskolor i Sverige under 1990-talet, vilket kan ses som den symboliska startpunkten för den styrningsdiskussion som präglat de senaste tre decenniernas högskolepolitik, där frågan om lärosätenas autonomi stått i centrum.

Huvudsökande: Johanna Ringarp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi

Projekttid: 2025-2027

Democratic Trailblazers or Rebellious Thugs? Understanding Organized Student Violence at Universities in Sub-Saharan Africa

Se den engelska versionen för att läsa mer om forskningsprojektet.

Projekttid: 2025-2027

För att rätt lära känna sig själv: Demokrati och kvinnors inkludering i historieskrivning

Information kommer inom kort.

Huvudsökande: Louise Berglund, Historiska institutionen

Projekttid: 2025-2027

Högre utbildning som möjligt hot mot demokratiska färdigheter

Det här projektet handlar om den högre utbildningens bidrag till medborgarnas benägenhet att förhålla sig till andra som politiska jämlikar. Demokratins löfte om att vara ett styrelseskick som visar lika omsorg om allas intressen och respekterar alla som jämlika politiska aktörer undergrävs av mönster av ojämlikt politiskt deltagande. Detta kan åtminstone delvis kompenseras av att de som deltar lyssnar till andras politiska uppfattningar och beaktar andra intressen än sina egna. Syftet med det här pilotprojektet är att pröva om högre utbildning bidrar till att utveckla, eller tvärtom undergräver, denna demokratiska färdighet. Vår avsikt att göra enkätstudier bland studenter på ett urval av utbildningsprogram vid Uppsala universitet. Syftet med enkäten är att fånga skillnader i demokratiska färdigheter som konsekvenser av att genomgå högre utbildning. Projektet ger ny kunskap om förhållandet mellan högre utbildning och en välfungerande demokrati. Det ger också insikter i skillnader mellan olika utbildningsprogram i detta avseende.

Projektmedlemmar: Johan Wejryd (projektledare), Oskar Hultin Bäckersten och Jonas Hultin Rosenberg, Institutet för bostads- och urbanforskning

Projekttid: 2024-2026

Akademiska – och andra – friheter: den akademiska friheten i ljuset av diskussionerna om ”cancelkultur” och ”aktivism”

Diskussionen om den ”akademiska friheten” är livlig i den svenska universitetsvärlden. Den som följer diskussion slås av att det råder stor oenighet såväl om vari hoten mot den akademiska friheten består och hur de yttrar sig, som om huruvida några sådana hot alls föreligger. Kontrahenterna i diskussionen tycks förhålla sig till olika förståelser av verkligheten.

Mot den bakgrunden har vi initierat ett retoriskt-filosofiskt forskningsprojekt som inte frågar huruvida den akademiska friheten i Sverige är hotad, utan i stället undersöker hur de framställningar av den akademiska friheten och dess problem som möter oss i debatten är konstruerade. Utgångspunkten är att varje sådan framställning har formen av en berättelse med tydliga roller. Vi frågar oss vilka element dessa berättelser innehåller med syftet att därigenom få en tydligare bild av vad som står på spel i diskussionen och vilka uppfattningar om verkligheten som de låter oss ana. Undersökningen har också en komparativ dimension, därigenom att vi ställer samma frågor till den danska diskussionen kring Folketingets tillkännagivande om ”överdriven akademisk aktivism” 2021.

Projektmedlemmar: Otto Fischer (projektledare), Mirey Gorgis, Institutionen för litteraturvetenskap och retorik, Johan Sehlberg, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola

Projekttid: 2024-2026

Academic Transition in a War-torn Democracy: Understanding the Limited Lack of Implementation of Higher Education Reforms in Ukraine and Developing Mitigating Strategies

För mer information se den engelska versionen.

Projektmedlemmar: Li Bennich-Björkman (projektledare), Dmytro Yefremov, Statsvetenskapliga institutionen och Yuliya Krylova-Grek, Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (IRES)

Projekttid: 2024-2026