Beviljade forskningsprojekt

Språkverkstaden som stöd i strävan mot ökad demokratisering?

Högre utbildning betraktas ofta idag som en naturlig fortsättning för många elever efter gymnasiet. Dagens kunskapssamhälle och politiska ambitioner om jämlikhet och jämställdhet har varit bidragande orsaker till detta. Den statliga viljeriktningen mot breddad rekrytering till högre utbildning har inneburit att universitetslärare i högre grad än förr möter studenter med skiftande förutsättningar, vilket kan utmana traditionella mönster för undervisning och examination. En av få insatser som genomförts för att möta de ökade kraven på demokratisk representation, breddad rekrytering och mångfald vid universiteten är inrättandet av språkverkstäder. Dock har få studier intresserat sig för språkverkstäders arbets- och kunskapsområde. Syftet med forskningsprojektet är att fördjupa kunskapen om språkverkstadens möjlighet att fungera som utjämnande kraft i universitetets demokratiseringssträvanden, utifrån studenters och universitetslärares erfarenheter. Universitetslärare och programstudenter vid Uppsala universitet, vilka har erfarenhet av språkverkstadens stöd, kommer att intervjuas.

Gunilla Lindqvist, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Promoting equality and pluralism through supervision in higher education?

Se den engelskspråkiga versionen för mer information om forskningsprojektet.

Moa Mårtensson och Johanna Söderström, statsvetenskapliga institutionen

Studentinflytande som demokratisk tillgång. Demokratiska och proto-demokratiska praktiker i Uppsala under fyra sekler

Projektet belyser hur den obligatoriemodell som infördes på 1660-talet med tiden skapade organisationsformer som befordrade mångfald och demokratiskt beslutsfattande. Redan från börjar valde studenterna sina företrädare och hade avsevärd rådighet i många frågor. Viktiga milstolpar i den senare utvecklingen är skapandet av Uppsala Studentkår 1849, politiseringen av kåren på 1960-talet och kårobligatoriets avskaffande 2010.

En hypotes är att ett starkt, väl samspelat och egenorganiserat studentliv ger god utväxling för ett demokratiskt samhällsbygge. Nedslag i utvecklingen görs, och skilda tiders organisationsmodeller och praktiker analyseras mot bakgrund av framväxten av lagstadgat studentinflytande. Särskilt uppmärksammas historiska brytpunkter: 1849, början av 1960-talet och åren kring 2010. Hur såg förändringarna ut och vad medförde de för demokratiska vinster och förluster?

Lars Burman, litteraturvetenskapliga institutionen.

Svensk ekonomiutbildning, eliter och demokrati – en teoriöversikt

Ekonomiutbildningar har en särställning inom svensk högre utbildning, då både ekonomiska och politiska eliter fostras där - i skrivande stund har Sveriges två statsbärande partier båda ekonomutbildade ledare. Det är dock oklart exakt vilka effekter på den demokratiska jämlikheten som denna elitfostrande funktion medför. Tidigare forskning har lyft fram centrala demokratiska principer såsom politisk jämlikhet och effektivt deltagande som centrala - snedrekrytering till just ekonomutbildningar skulle därför få stora konsekvenser för ett samhälle - men en uppdaterad kunskapsöversikt saknas.

Detta projekt syftar till att tydliggöra kopplingarna mellan ekonomiutbildning, eliter och demokrati, genom en teoriöversikt av olika demokratieffekter av högre utbildnings elitskapande, med särskilt avseende på ekonomutbildningar i Sverige. Jag ämnar så belysa vilka egenskaper hos elitutbildningar i liberala demokratier som är viktigast att uppmärksamma ur demokratisk hänsyn, samt vilka demokratiska principer som är mest relevanta att värna i utbildningarna, och huruvida dessa kan, och bör, översättas i sociala praktiker.

Anna Tyllström, företagsekonomiska institutionen

Att samverka med samhället: universitetet som remissinstans 1968 – 2022

En av de centrala men förmodligen något undanskymda rollerna universitetet har är att utforma remissyttranden på olika statliga utredningar. I rollen som remissinstans kan universitetet med sin expertis bidra till att välgrundade demokratiska beslut kan fattas i olika frågor. Projektet avser att granska Uppsala universitets remissyttranden på de utredningar som berör demokrati och högre utbildning med syfte att identifiera trender i universitetets självförståelse under en längre tidsperiod. En studie av universitetet som remissinstans kan också ge oss kunskap om hur relationen mellan universitetet och det omgivande samhället har utvecklats historiskt och i nutiden. De specifika frågeställningar som projektet söker besvara är: 1) Vilken bild av universitetet roll i relation till det omgivande samhället framträder i de remissyttranden som Uppsala universitet har avgivit på statliga utredningar rörande universitetsväsendet under perioden 1968–2022? 2) Vilka trender och ställningstaganden kan identifieras i denna självförståelse över en längre tidsperiod?

Jakob Evertsson, historiska institutionen

Studenters förmågor, tänkande, attityder och demokratiska ideal i en värld av falska nyheter

Inte minst i en tid med falska nyheter framhålls vikten av kritiskt tänkande i högre utbildning. Syftet med detta projekt är att undersöka hur olika inriktningar i högre studier hänger ihop med människors förmåga att hantera vilseledande information och demokratiska utmaningar. Genom en enkät med mått på kunskaper och attityder kopplade till demokratiska ideal och digital källkritik gör vi det möjligt att se nya samband och med bättre precision analysera hur olika inriktningar av högre utbildning kan bidra till att främja digital källkritik och demokrati. Vårt projekt kommer att bidra med nya kunskaper om hur högre utbildning hänger ihop med centrala frågor inom temat Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner.

Thomas Nygren, Maria Rasmusson och Malin Tväråna, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU)

Forskningens självständiga roll i samhället och folkviljans primat

All forskningspolitik präglas av en balansgång mellan vad forskningens självständiga roll uttryckt som akademisk frihet innebär och de möjligheter som står till buds för att låta folkets olika viljor inneha den yttersta beslutskompetensen över hur offentliga medel används. Projektet fokuserar närmare bestämt på att klargöra hur olika uppfattningar om akademisk frihet respektive folkviljans primat påverkar organisationen av våra forskningsråd. Vilka idéer om akademisk frihet och demokrati präglar styrningen av forskningsråden? Är till exempel forskarrepresentationen i myndigheternas styrelse ett uttryck för att forskningsråden ska ha en friare ställning i förhållande till den politiska ledningen jämfört med andra myndigheter? Finns det lösningar som bättre kan förena värdet av forskningens fria roll i samhället med den demokratiska principen om folkviljans primat?

PerOla Öberg, statsvetenskapliga institutionen

Politiska ambitioner möter vetenskapligt kapital. Hållbar utveckling inom högre utbildning:

Ida Lidegran, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU)

Akademisk frihet och ansvar i rättsliga processer

Detta projekt syftar till utvecklad kunskap och förståelse för rättsliga och institutionella garantier för skydd och begränsning av akademisk frihet. Genom rättsvetenskaplig analys bidrar projektet till breddad tvärvetenskaplig kunskapsutveckling om akademins och den akademiska professionens roll och förutsättningar i vår demokratiska rättsstat idag. I projektet belyses hur akademisk frihet definieras rättsligt, hur den skyddas och begränsas genom regleringar och processer i svensk rätt, samt hur lagstiftare och domstolar, liksom universiteten själva, balanserar akademisk frihet mot andra intressen. Det handlar bl.a. om säkerställande av god kvalitet och redlighet i forskningen, eller bedömning av akademisk frihet i förmedling av forskning som kan uppfattas som kränkande av mottagande individer eller grupper. I projektet analyseras och problematiseras universitetens demokratiska uppdrag och ställning, samt avvägning av akademisk frihet mot andra relevanta samhällsintressen och rättigheter i rättsliga normer och processer.

Annika Nilsson, juridiska institutionen

Kan vi vara demokratiska

I början av 1980-talet talade den politiske filosofen Cornelius Castoriadis om den växande bristen på meningsfullhet som det största hotet mot det radikala demokratiprojekt han ägnade hela sitt verk åt att förklara och försvara. Han såg en sådan utarmning hos samtliga västliga liberala demokratier och han frågade sig: Är politisk såväl som subjektiv autonomi och demokrati ens en möjlighet för oss, som individer så väl som kollektiv? Kan vi vara demokratiska?

Dessa frågor är återigen akuta och pekar på ett behov av en genomgripande granskning av hur demokratiska samhällen hanterar utbildningen och, i en mer generell mening, formandet av de individer som blir till de medborgare som kommer bära upp dessa samhällen. Det jag vill bidra med i detta projekt är just en sådan granskning, från ett retoriskt filosofiskt antropologiskt perspektiv. Vid sidan av färdigställande av monografin "Kan vi vara demokratiska" kommer under projekttiden att anordnas tre workshops på temat.

Mats Rosengren, litteraturvetenskapliga institutionen

Democracy, Doctoral Education and Student Motivation in Low-Income Countries: The Case of Mozambique

Se den engelskspråkiga versionen för mer information om forskningsprojektet.

Gabriele Griffin, Centrum för genusvetenskap

Vad vill vi med universiteten? En analys av Socialdemokraternas högskolepolitik 1990–2014

Syftet med projekt är att analysera den socialdemokratiska högskolepolitiken från 1990 och framåt. Utgångspunkten är att synen på vad högre utbildning är, får konsekvenser för universitetens och högskolornas möjligheter att vara demokratiska och kulturbärande institutioner. Övergripande forskningsfrågor är: Vad har Socialdemokraterna haft för målsättning med högre utbildning? Vilken betydelse har partiets grundläggande idéer om det kompensatoriska uppdraget fått för deras syn på högskolestudier? På vilket sätt kom deras övergripande fokus på breddad rekrytering och regionalisering att avspeglas på deras högskolepolitik? I analysen kommer huvudfokuset ligga på den politik som Socialdemokraterna förde från 1990-talet, men för att sätta in det i ett större sammanhang kommer jag också att dra trådarna bakåt till de högskolepolitiska diskussionerna som fördes under 1960-80-talen. Min förhoppning är att projektet kommer att kunna ge en bakgrund till de diskussioner som förs idag gällande universitetens plats i det svenska samhället och de demokratiska institutionerna.

Johanna Ringarp, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Can higher education counteract democratic erosion? Micro-level evidence on the political impact of university studies in non-consolidated democracies

Se den engelskspråkiga versionen för mer information om forskningsprojektet.

Annekatrin Deglow, institutionen för freds- och konfliktforskning

Studentorganisationer, demokratisering och högre utbildning i Belarus: förståelsen, användandet och implementeringen av mänskliga rättigheter

Människorättssituationen i Belarus har länge varit katastrofal med repressiv lagstiftning, förtryckande mekanismer och regelbundna ingripanden av statliga aktörer (Frear 2019, Bedford 2021). Fram till 2020 var demokratisering, samhällskritik och mänskliga rättigheter i första hand frågor som engagerade oppositionella aktörer och organisationer. Belarusier har ofta kategoriserats som opolitiska, i allmänhet ointresserade av politik. Detta förändrades drastiskt efter valet 2020, då en betydande del av den belarusiska befolkningen protesterade och demonstrerade mot valresultatet. Detta skapade ett momentum för förändring, men vi vet väldigt lite om hur olika aktörer har kunnat utnyttja denna förändring – och de repressiva åtgärder som följde. Tidigare forskning visar att studenter och studentorganisationer har spelat en avgörande roll för demokratisk förändring, vilket explicit visar på länkar mellan demokratisering, studenter och högre utbildning. Genom att utforska detta ytterligare baserat på intervjuer med belarusier i exil, syftar detta projekt till att studera hur belarusiska studentorganisationer förstår, använder och implementerar mänskliga rättigheter, både strategiskt och i deras dagliga arbete, samt om och hur detta är relaterat till högre utbildning.

Johanna Ohlsson, institutet för Rysslands och Eurasienstudier (IRES)

Universities at Risk: Explaining Organized Student Violence at African Universities

Tillgång till högre utbildning anses ha en positiv inverkan på demokrati och fred. Trots detta är det vanligt att studenter använder organiserat våld i stora delar av Afrika. Detta utgör ett allvarligt hot. Dels kan en militarisering av universitet underminera kvalitén på högre utbildning, dels riskerar det att skapa en ny generation ledare som använder våld för att lösa politiska tvister. I dagsläget finns det inga systematiska studier som undersöker fenomenet universitet som en katalysator för våld. Studiens syfte är därmed att undersöka varför vissa universitet är mer utsatta för våld, än andra. Den teoretiska utgångspunkten är att det är mest troligt att studenter tar till vapen när de är socioekonomiskt marginaliserade, utsätts för militant socialisering, och politiska eliter använder universitet som bas för sina valkampanjer. I en pilotstudie planerar jag att bedöma detta antagande genom att spåra graden av våld vid universitet i Liberia och Sierra Leone under 1989-2021.

Anders Themnér, institutionen för freds- och konfliktforskning