Pågående forskningsprojekt

”The Universities are the Enemy” – but of What? The Academic Ideals on the American New Right and Their Challenge to Liberal Democracy

Global demokratisk tillbakagång kännetecknas i allt högre grad av aggressiva attacker mot högre utbildning. Istället för att avfärda detta som populistisk anti‑intellektualism menar projektet att den amerikanska "nya högern" därigenom riktar en sofistikerad, elitistisk utmaning mot liberal demokrati. Forskningsprojektet undersöker särskilt alliansen mellan common good-konservatism (CGC) och tech-futurism (TF). Trots skilda uppfattningar om tradition kontra omstörtande har dessa strömningar sammanfallit i sin fientlighet mot en etablerad akademi. Genom ideologi- och begreppsanalys undersöker projektet gemensamma åtaganden och strategier som förenar den nya högerns "hovintellektuella". Huvudhypotesen är att CGC och TF vill ersätta universitetets demokratiska ideal—att utbilda jämlika medborgare—med en gemensam syn på universitetet som en hierarkisk mekanism för att urskilja eliter. Analys av texter från representanter som Patrick Deneen och Peter Thiel används för att visa hur denna allians utmanar akademisk frihet och demokratisk jämlikhet.

Projektmedlemmar: Gina Gustavsson (projektledare), Statsvetenskapliga institutionen, och Jasmina Nedevska, Filosofiska institutionen.

Projektperiod: 2026–2027.

Universitet som demokratiska rum: Institutionella svar på campusprotester i Sverige

Hur reagerar svenska lärosäten när studenter protesterar på campus och varför ser reaktionerna så olika ut? Det här projektet undersöker hur samtliga svenska högskolor och universitet har hanterat och reagerat på campusprotester sedan 2010. Medan vissa typer av protester har mötts med dialog och tolerans, har andra resulterat i polisinsatser, tillståndsbegränsningar och disciplinära åtgärder. Projektet analyserar vilka faktorer – till exempel protestens karaktär, störningsgrad och lärosätets styrningsform – som avgör hur universiteten väljer att agera. Genom att kombinera protestdata, offentliga dokument och mediaanalyser bidrar projektet med ny kunskap om när universiteten fungerar som ett demokratiskt rum, och när de i stället begränsar studenters möjligheter till politiskt deltagande.

Projektmedlemmar: Katrin Uba (projektledare), Statsvetenskapliga institutionen, och Jenny Jansson, Statsvetenskapliga institutionen.

Projektperiod: 2026–2027.

Akademisk frihet och civilsamhällets engagemang under fredsprocesser

Civilsamhället är en central demokratisk institution och en viktig källa till legitimitet i fredsprocesser, men vi har begränsad kunskap om den roll universiteten spelar i att forma detta engagemang. Vad är förhållandet mellan akademisk frihet och civilsamhällets engagemang under fredsprocesser? Vi argumenterar för att där akademisk frihet skyddas fungerar universitet som arenor för dialog, utbildningsplatser för civila aktörer och nav för mobilisering. Omvänt kan dessa bidrag begränsas eller kriminaliseras där den akademiska friheten inskränks. Genom en global kartläggning av väpnade konflikter sedan 1989 och utvalda fallstudier kartlägger vi förhållandet mellan akademisk frihet och civilsamhällets engagemang. Vi hoppas därigenom kunna identifiera vägar genom vilka universitet och civilsamhälle gemensamt främjar demokratiskt deltagande och ansvarsutkrävande under övergångar från krig till fred.

Projektmedlemmar: Desirée Nilsson (projektledare), Institutionen för freds- och konfliktforskning, och Sebastian van Baalen, Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Projektperiod: 2026–2027.

Kunskapspolitik på villovägar? Forskningspolitikens tidshorisonter och universitetens institutionella integritet, 1982-2028

I det här projektet undersöker vi forskningspolitikens tidshorisonter med utgångspunkt i svenska forskningspropositioner under perioden 1982-2028. Bakgrunden är de debatter om kunskapens tilltagande politisering i senmoderna samhällen som förts under det senaste decenniet, och mer specifikt frågan om kortsiktig och detaljerad styrning som ett potentiellt hot mot långsiktiga förutsättningar för institutionell integritet och akademisk frihet. Vi ska besvara tre grundläggande frågor: 1) Har den politiska styrningen av svensk forskning utvecklats i en mer kortsiktig och instrumentell riktning under den aktuella perioden? 2) Hur har forskningspolitikens temporala incitamentsstrukturer förändrats över tid? 3) Vilka överväganden och prioriteringar mellan mycket långsiktiga, medellånga och mer kortsiktiga förutsättningar för forskningens autonomi och betydelse sker inom forskningspolitikens ramar? Teoretiskt utgår projektet från en idé om en pågående strukturell urholkning av den institutionella tiden som en avgörande utmaning för senmoderna demokratiska samhällen.

Projektmedlemmar: Anders Ekström (projektledare), Institutionen för idéhistoria, och Klara Müller, Institutionen för idéhistoria.

Projektperiod: 2026–2027.

Commodification and marketisation in higher education finance and their consequences for democratic legitimacy

Vårt projekt undersöker sambandet mellan högre utbildning och demokrati i den relativt outforskade kontexten av den högre utbildningen finansiering. Vi fokuserar på studiefinansiering och institutionsfinansiering. Studiefinansieringens utformning påverkar hur kostnader fördelas mellan staten, familjer och studenter (t.ex. genom återbetalningspliktiga studielån). Institutionsfinansiering bestämmer hur finansieringen fördelas mellan institutioner inom högre utbildning. Både studiefinansieringens och institutionsfinansieringens utformning varierar mellan länder och över tid, vilket återspeglar olika nivåer av generositet och täckning inom studiefinansieringen, samt olika regler för resursfördelning inom institutionsfinansieringen. Det hävdas ofta att internationella policytrender går mot kommodifiering inom studiefinansiering (t.ex. att bidrag utan återbetalningskrav ersätts med återbetalningspliktiga studielån), och en marknadsanpassning inom institutionsfinansiering (med fokus på konkurrens om extern finansiering för resursfördelning). Vi argumenterar för att kommodifiering och marknadsanpassning har negativa konsekvenser för demokratisk legitimitet. Till exempel kan policyer vara svåra att rulla tillbaka, vilket begränsar efterföljande regeringars handlingsutrymme. Policyer kan också främja högre utbildning som en privat nyttighet som fördelas efter meriter, vilket kan förstärka legitimeringen av inkomstojämlikheter.

Projektmedlemmar: Daniel Fredriksson (projektledare), Sociologiska institutionen, Roujman Shahbazian, Sociologiska institutionen och Krzysztof Czarnecki, Institutet för social forskning, Stockholms universitet och Sociologiska institutionen, Uppsala universitet

Projektperiod: 2026–2027.

Universities Between Resistance and Adaptation: The Transformation of Academic Freedom in Georgia under Democratic Backsliding

Projektet undersöker hur den praktiska innebörden av akademisk frihet förändras när universitet verkar i en politisk miljö präglad av demokratisk tillbakagång. Studien tar sin utgångspunkt i Georgien, som länge sågs som en reforminriktad stat men där nya lagförslag och politiskt motiverade ingrepp sedan 2023 har lett till allt mer långtgående statlig påverkan på högre utbildning. Genom en kvalitativ fallstudie av Ilia State University analyseras hur universitetsledning och lärare tolkar och upprätthåller akademisk frihet och institutionellt oberoende när statliga interventioner gradvis förändrar deras handlingsutrymme. Materialet omfattar intervjuer, dokumentanalys och offentliga uttalanden och belyser hur reformer motiveras av statliga aktörer, hur universitet bemöter nya begränsningar samt hur olika strategier påverkar forskning, undervisning, styrning och samhällsengagemang. Genom att synliggöra dessa processer bidrar projektet till en fördjupad förståelse av hur kunskapsinstitutioner påverkas under demokratisk erosion, och vilka arbetssätt som kan stärka deras förmåga att värna akademisk frihet i praktiken.

Huvudsökande: Sofie Bedford, Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier.

Projekttid: 2026–2027.

Demokratins beskyddare: Polisen, demokrati och högre utbildning

Polisen spelar en viktig roll i demokratiska samhällen genom att upprätthålla lag och ordning. Som en statlig institution är polisen unik eftersom den har rätten att använda våld för att skydda medborgarna, upprätthålla säkerhet, och bekämpa kriminalitet. Polisutbildningar runt om i världen genomgår idag akademisering genom samarbeten med högre utbildning. I Sverige har polisprogrammet sedan tidigt 2000-tal delvis integrerats i det akademiska systemet, och erbjuds för närvarande vid fem universitet. Detta projekt kommer att studera hur polisutbildningen behandlar frågor om demokrati och polisens roll i samhället. Vad lär sig studenterna om de värden som ligger till grund för demokratin, och hur konceptualiseras demokrati och de hot som riktas mot demokratin? Skiljer sig prioriteringen av innehåll och omfattning mellan de olika polisutbildningarna i Sverige? Genom analys av kursinnehåll och intervjuer kommer detta projekt att bidra till en ökad kunskap om hur demokrati och dess hot konceptualiseras inom svensk polisutbildning samt vilken roll högre utbildning spelar i professionaliseringen av ett yrke som är centralt för en fungerande demokratisk stat.

Projektmedlemmar: Kristine Höglund (projektledare), Institutionen för freds- och konfliktforskning och Emma Elfversson, Statsvetenskapliga institutionen.

Projektperiod 2025–2027.

Seminariet som demokratisk arena i högre utbildning: I spänningsfältet mellan ideal och verklighet

Projektets syfte är att generera ny kunskap om seminariets demokratiska potential inom humaniora och samhällsvetenskap. Seminariet betraktas som en central undervisningsform som inte bara möjliggör ett fritt och kritiskt samtal, vilket är en förutsättning för den högre utbildningens demokratiska uppdrag, utan kan också ses som dess mest jämlika undervisningsform. I en tid präglad av en global demokratisk kris undersöker projektet hur lärare och studenter tolkar seminariets demokratiska roll inom sina respektive ämnen. Studien kommer att använda fokusgruppsintervjuer och observationer av seminarier inom olika vetenskapliga discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap. Med en teoretisk utgångspunkt i pragmatism och ett situerat lärandeperspektiv undersöker vi seminariets demokratiska potential med särskilt fokus på ämneskontexter och studentperspektiv. Forskningsresultaten kommer att bidra till ökad vetenskaplig förståelse av seminariets roll inom högre utbildning samt ge en vetenskaplig grund för strategier som kan främja inkludering och delaktighet för alla deltagare.

Projektmedlemmar: Johan Wickström (projektledare), Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi och Ulrike Schnaas, Enheten för universitetspedagogik.

Projektperiod: 2025–2027.

Higher Education on the Democracy – Autocracy Continuum – What roles do bureaucrats in higher education play for democratisation and safeguarding democracy?

Se den engelska versionen för att läsa mer om forskningsprojektet.

Projektmedlemmar: Camille Louise Pellerin (projektledare) och Karin Leijon, Statsvetenskapliga institutionen.

Projektperiod: 2025–2027.

Akademiska aktörer som demokratins väktare?

Den pågående autokratiseringen i många etablerade demokratier innebär att akademiska aktörers autonomi alltmer begränsas. Universitet och forskare står för närvarande inför ett klassiskt dilemma: att å ena sidan vara en aktiv del av det civila samhället och delta i offentliga debatter, och å andra sidan behålla sin trovärdighet och status som opartiska aktörer. I autokratiska miljöer förstärks dilemmat när regeringar utmanar demokratins värde och anklagar dem som försvarar demokratiska normer för att vara partiska. Syftet med projektet är att undersöka om och varför universitet har en särskild roll att försvara demokratin, och hur forskare i sin tur ska förena det med sitt pedagogiska och vetenskapliga uppdrag. Vi studerar den normativa kopplingen mellan högre utbildning och demokrati, samt specifika sätt på vilka universitet och forskare kan och bör försvara demokratin och sin egen autonomi när de deltar i offentligheten.

Projektmedlemmar: Anthoula Malkopoulou (projektledare), Sofia Näsström och Siri Sylvan, Statsvetenskapliga institutionen

Projektperiod: 2025–2026

Higher Education and Citizens’ Commitment to Democratic Norms

Information kommer inom kort.

Projektmedlemmar: Hanne Fjelde (projektledare) och Annekatrin Deglow, Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Projektperiod: 2025–2027.

City-universitetet och den högre utbildningens marknadisering

Projektet analyserar policyformering och hur idén om stiftelsehögskolor tar form i ett högskolepolitiskt sammanhang som dels betonar lärosätenas autonomi, dels att forskning och utbildning i högre grad ska orientera sig mot samhällets utmaningar och näringslivets behov. När högskolesystemet reformerades under Bildtregeringen var ledorden frihet och konkurrens. Genom reformerna skulle det demokratiska inflytande över högskolan förskjutas från centralplanering till en modell som i högre grad var baserad på kundval och konkurrens. Flera av de centrala aktörerna i reformarbetet hade tidigare varit del av verksamheten kring City-universitet (CU). Med etableringen av ett fritt universitet ville man visa på vikten av ett utbildningsväsende som var oberoende av staten och samtidigt ge upphov till en reell utbildningsmarknad. En utgångspunkt är att miljön kring CU kom att bli avgörande för tillkomsten av privata stiftelsehögskolor i Sverige under 1990-talet, vilket kan ses som den symboliska startpunkten för den styrningsdiskussion som präglat de senaste tre decenniernas högskolepolitik, där frågan om lärosätenas autonomi stått i centrum.

Huvudsökande: Johanna Ringarp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi

Projektperiod: 2025–2027

Democratic Trailblazers or Rebellious Thugs? Understanding Organized Student Violence at Universities in Sub-Saharan Africa

Se den engelska versionen för att läsa mer om forskningsprojektet.

Projektperiod: 2025–2027

För att rätt lära känna sig själv: Demokrati och kvinnors inkludering i historieskrivning

Information kommer inom kort.

Huvudsökande: Louise Berglund, Historiska institutionen

Projektperiod: 2025–2027

Högre utbildning som möjligt hot mot demokratiska färdigheter

Det här projektet handlar om den högre utbildningens bidrag till medborgarnas benägenhet att förhålla sig till andra som politiska jämlikar. Demokratins löfte om att vara ett styrelseskick som visar lika omsorg om allas intressen och respekterar alla som jämlika politiska aktörer undergrävs av mönster av ojämlikt politiskt deltagande. Detta kan åtminstone delvis kompenseras av att de som deltar lyssnar till andras politiska uppfattningar och beaktar andra intressen än sina egna. Syftet med det här pilotprojektet är att pröva om högre utbildning bidrar till att utveckla, eller tvärtom undergräver, denna demokratiska färdighet. Vår avsikt att göra enkätstudier bland studenter på ett urval av utbildningsprogram vid Uppsala universitet. Syftet med enkäten är att fånga skillnader i demokratiska färdigheter som konsekvenser av att genomgå högre utbildning. Projektet ger ny kunskap om förhållandet mellan högre utbildning och en välfungerande demokrati. Det ger också insikter i skillnader mellan olika utbildningsprogram i detta avseende.

Projektmedlemmar: Johan Wejryd (projektledare), Oskar Hultin Bäckersten och Jonas Hultin Rosenberg, Institutet för bostads- och urbanforskning

Projektperiod: 2024–2026

Akademiska – och andra – friheter: den akademiska friheten i ljuset av diskussionerna om ”cancelkultur” och ”aktivism”

Diskussionen om den ”akademiska friheten” är livlig i den svenska universitetsvärlden. Den som följer diskussion slås av att det råder stor oenighet såväl om vari hoten mot den akademiska friheten består och hur de yttrar sig, som om huruvida några sådana hot alls föreligger. Kontrahenterna i diskussionen tycks förhålla sig till olika förståelser av verkligheten.

Mot den bakgrunden har vi initierat ett retoriskt-filosofiskt forskningsprojekt som inte frågar huruvida den akademiska friheten i Sverige är hotad, utan i stället undersöker hur de framställningar av den akademiska friheten och dess problem som möter oss i debatten är konstruerade. Utgångspunkten är att varje sådan framställning har formen av en berättelse med tydliga roller. Vi frågar oss vilka element dessa berättelser innehåller med syftet att därigenom få en tydligare bild av vad som står på spel i diskussionen och vilka uppfattningar om verkligheten som de låter oss ana. Undersökningen har också en komparativ dimension, därigenom att vi ställer samma frågor till den danska diskussionen kring Folketingets tillkännagivande om ”överdriven akademisk aktivism” 2021.

Projektmedlemmar: Otto Fischer (projektledare), Mirey Gorgis, Institutionen för litteraturvetenskap och retorik, Johan Sehlberg, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola

Projektperiod: 2024–2026

Academic Transition in a War-torn Democracy: Understanding the Limited Lack of Implementation of Higher Education Reforms in Ukraine and Developing Mitigating Strategies

För mer information se den engelska versionen.

Projektmedlemmar: Li Bennich-Björkman (projektledare), Dmytro Yefremov, Statsvetenskapliga institutionen och Yuliya Krylova-Grek, Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (IRES)

Projektperiod: 2024–2026