Den högre utbildningens bidrag till demokratin

Forskning inom den första tematiska inriktningen tar sitt avstamp i förståelsen av på vilka sätt och under vilka förutsättningar som den högre utbildningen bidrar till ett demokratiskt samhälle. Detta bygger på antaganden som ofta hörs i debatten, om att högre utbildning bidrar till att fostra demokratiska medborgare, ger dem kunskaper och färdigheter att bidra till demokratiska samhällssystem samt att lärosätena utgör arenor och platser – liksom sätter normer – för demokratiska samtal. På detta sätt förväntas den högre utbildningen stå för kunskap, kritiskt tänkande och objektivitet, men också representera bredare demokratiska värden såsom öppenhet, inkludering, frihet och respekt för mänskliga rättigheter. I programmets forskning fokuserar vi på tre aspekter av denna diskussion.

Fokusområde 1: Högre utbildning och den demokratiska medborgaren

En grundläggande forskningsfråga inom detta område är vad den högre utbildningen bidrar med, eller inte, till formandet av demokratiska medborgare. Forskning inom flera discipliner studerar hur, och i vilken utsträckning, högre utbildning bidrar till demokratiska färdigheter, kunskaper och värderingar, liksom till nätverk, positioner och elitformering i samhället. Här finns också viktiga insikter om hur detta skiljer sig mellan utbildningar, mellan olika grupper i samhället, och mellan olika utbildningsformer.

Fokusområde 2: Universiteten, utbildningen och det demokratiska deltagandet

En relaterad fråga rör vilken roll den högre utbildningen har för att skapa förutsättningar och villkor för demokratiskt deltagande. Vilka ges tillträde till den högre utbildningen, har detta förändrats över tid, och hur påverkar utvecklingen det demokratiskt deltagande i samhället i övrigt? Här utforskas bredare förändringar i samhället (t.ex. sekularisering, förändrad demografi) liksom förändrade krav på den högre utbildningen (t.ex. breddad rekrytering, mångfald, arbetsmarknadsanpassning) och hur detta påverkar universitetens roll för demokratiskt deltagande. Här ryms forskning som studerar migration, integration, arbetsmarknad och medborgarskap, liksom till bredare frågor om diskriminering, rasism och andra hinder för demokratiskt deltagande.

Fokusområde 3: Utbildning, kunskap och bildning i det demokratiska samtalet

Frågan här rör vilken roll universiteten har för att skapa arenor och regler för demokratiska samtal, och hur universiteten samverkar med andra aktörer och arenor i samhället. Vilka risker är det demokratiska samtalet utsatt för idag och hur påverkar det universitetens verksamhet? Inom det här området studeras universitetens roll och förhållande till litteratur, konst, och kultur, liksom frågor som rör samverkan och det demokratiska samtalets praktiker. Här finns en uttalad ambition att engagera de estetiska vetenskapernas specifika kunskaper och öka förståelsen för bredare bildningsprocesser i samhället och den högre utbildningens roll i dessa.