Intervjuer med våra forskare

Grattis Erika Forsberg till beviljade medel från Vetenskapsrådet

Projektet Var är de kvinnliga rebellerna? En systematisk studie av utmaningar för återintegrering i samhället när kriget tagit slut har beviljats 5 mnkr från Vetenskapsrådet. Projektet genomförs under tre år med början våren 2025.

Erika Forsberg, Institutionen för freds- och konfliktforskning har stöd från forskningsprammet Demokrati och högre utbildning under 2024 -2025 under arbetstiteln The link between gender norms, democratic values and higher education: Exploring survey data from three states in India.

Vad är det du ska göra i din forskning de kommande åren?

Forskning visar att ungefär 40% av alla rebellgrupper i världen har kvinnor som deltar i en väpnad roll. Men vad händer med kvinnliga rebeller när kriget tar slut? Det vet vi väldigt lite om. I projektet ”The Fate of Female Fighters: A Comprehensive Analysis on Challenges to Reintegration”, som nyligen fått finansiering av Vetenskapsrådet, kommer jag tillsammans med min kollega Karen Brounéus att undersöka när och hur kvinnliga fd rebeller framgångsrikt återintegreras i samhället, och vilka utmaningar de möter. Dessa utmaningar kan exempelvis handla om psykisk ohälsa, problem att försörja sig och stigmatisering. Studien kommer att bestå av en statistisk analys av nya data om rebellgrupper, med information om faktorer relaterade till kvinnliga ex-kombattanters återintegrering i samhället. Denna analys kommer att kompletteras med en djuplodande studie av kvinnliga ex-kombattanter i Nepal, med så-kallade life history-intervjuer samt fokusgruppsintervjuer med kvinnliga före ex-kombattanter, som vi genomför i samarbete med Prakash Bhattarai och Center for Social Change i Nepal. Genom att lyssna på dessa kvinnor har vi som mål att få en bättre förståelse av vilka faktorer som är avgörande för om de återintegreras i samhället eller inte, och vilka vägval de ställs inför.

Vilka insikter från ditt arbete i ditt projekt från Demokrati och Högre utbildning kommer du särskilt att ta med dig in i din kommande forskning?

Mitt projekt inom forskningsprogrammet analyserar om och i så fall hur länken mellan högre utbildning och demokratiska värderingar är avhängig av genus-fakturor; både om det finns skillnader mellan kvinnor och män och om det finns skillnader mellan individer med olika typer av jämställdhetsvärderingar. I projektet analyseras dessa samband med hjälp av survey-data som samlades in i Indien för ett VR-projekt jag tidigare ledde tillsammans med Louise Olsson på PRIO. Projektet är del av min bredare forskningsagenda om genusdimensioner inom politiskt våld och fredsbyggande, vilket även gäller mitt nya VR-projekt. Så även om mitt nya projekt skiljer sig en hel del från mitt arbete i DOHU så tar jag med mig insikter om kvinnors och mäns skilda villkor, vare sig det gäller tillgång till högre utbildning eller att återvända till ett liv som civil efter att krig tagit slut.

Annika Nilsson: Hur skyddas den akademiska friheten?

När forskning styrs av politiska intressen och forskare skräms till tystnad sätts den akademiska friheten under press. Annika Nilsson, nybliven forskare i forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning, vill ta reda på vilket rättsligt skydd den akademiska friheten har och vem som ansvarar för upprätthållandet av skyddet.

Annika Nilsson, universitetslektor vid juridiska institutionen och docent i offentlig rätt, jobbar i dag brett med frågor som rör mänskliga rättigheter, statsskickets grund och europarätt. Hon är även föreståndare för Institutet för utbildningsrätt och undervisar juriststudenter i internationell rätt och förvaltningsrätt.

– Vi har så fantastiskt duktiga studenter, det är inspirerande och en förmån att få vara med och utbilda sina framtida kollegor, berättar hon.

Nu har Annika beviljats medel för forskning om akademisk frihet och är en av Demokrati och högre utbildnings forskare. Hon undersöker de rättsliga processer och regelverk som finns för att skydda den akademiska friheten. Högskolelagen nämner att forskningsproblem, metoder och resultat får väljas, utvecklas och publiceras fritt. Annika vill ta reda på hur det fungerar i praktiken.

– Det finns ett behov av rättsvetenskaplig forskning om akademisk frihet. Det finns väldigt stark forskning om akademisk frihet från områden som ekonomi, statsvetenskap och filosofi. Men inte så mycket på den rättsvetenskapliga sidan, här finns ett hål att fylla.

I dag finns det krafter som försöker skrämma forskare till tystnad och på så sätt påverka forskningen. Det är ett av de största hoten mot den akademiska friheten, menar Annika. Det kan leda till att viktiga samhällsfrågor inte undersöks eftersom forskarna inte orkar hantera följderna. Det syns särskilt för forskare som hanterar omdebatterade frågor som klimat, migration och genus där hat och hot har blivit en del av vardagen.

– Det är klart att hat och hot påverkar forskningen. Under mina år inom akademin har jag tyvärr sett ganska många obehagliga exempel på det, berättar Annika.

Inom ramen för Demokrati och högre utbildning vill nu Annika bidra med utvecklad kunskap och förståelse för hur den akademiska friheten regleras rättsligt. Hon kommer bland annat belysa hur lagstiftare och domstolar, liksom universiteten själva, balanserar akademisk frihet mot andra intressen. I vår medverkar hon i forskningsprogrammets seminarieserie för att berätta mer om projektet.

Janne Holmén: Konsekvenserna av universitetens styrformer och finansiering

Janne Holmén, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, vill förstå hur styrning och finansiering påverkar autonomi, kollegialitet och demokrati inom universiteten. Han är en av forskarna som är först ut i programmet Demokrati och högre utbildning, och är nu i full färd med att dra upp riktlinjerna för en studie av några topprankade universitet.

Janne Holmén visste tidigt att han ville bli forskare och för drygt 25 år sen flyttade han från Åland till Uppsala för att göra slag i saken. Han utbildade sig i historia och disputerade 2006 vid Uppsala universitet. Samtidigt som han studerade och etablerade sig som forskare hade han en parallell karriär som maratonlöpare på elitnivå och blev europamästare 2002. Elitidrott och forskning låter som två olika världar, men Janne menar att karriärerna passade bra ihop.

– Historia var relativt lätt att kombinera med idrotten. Både att studera historia och doktorera är ganska självständiga uppgifter som man kan lägga upp lite som man vill, berättar han.

Vid dryga trettio års ålder hade han nått dit han kunde med idrotten och valde därför att avsluta idrottskarriären. Idag är han lektor i utbildningshistoria vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier där han utbildar lärarstudenter i utbildningshistoria och spenderar mycket tid på sin forskning.

– Det roligaste med att forska är uppstartsfasen. Att upptäcka nya saker, hitta nya mönster och få grepp om hur saker förhåller sig till varandra.

Tidigare har Janne Holmén forskat om bland annat reformer av högre utbildning och hur den svenska tiden i Finlands historia har behandlats i finländska läroböcker. För honom är det viktigt att de forskningsprojekt han jobbar med utmanar honom.

– Som forskare gäller det att ställa frågor som är svåra men inte omöjliga att besvara. Det är viktigt att det jag gör känns både intressant och utmanande.

Nu har han beviljats medel för att forska om toppuniversitetens finansiering och styrformer, inom ramen för forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning. Han planerar att välja ut ett antal topprankade universitet och studera hur de styrs och finansieras. Han är bland annat nyfiken på hur olika finansieringsformer, till exempel om de är statsfinansierade eller privatfinansierade, påverkar de demokratiska processerna. Han berättar att det kan se väldigt olika ut även när det gäller hur styrelsen utses. I Sverige utses den i huvudsak av regeringen, i Finland av lärare, medan universitet som Harvard låter alumner utse styrelsen.

– Jag vill ta fram intressanta exempel på universitet som sticker ut för att se vilka konsekvenser det har på autonomi, kollegialitet och demokrati inom universiteten.