Ansökan: Påverkan av genetik och livsstil för osteoporos och osteoporosfrakturer

Tidsperiod:

1 januari 2009 – 31 december 2011

Projektledare:

Karl Michaëlsson

Projektdeltagare:

Nancy Pedersen, Liisa Byberg, Hans Mallmin, Håkan Melhus

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

2 700 000 SEK

I Sverige lever människor allt längre och en växande andel av befolkningen kommer att uppnå 80 års ålder. Benskörhet bland äldre med åtföljande frakturer är ett stort ökande problem. Ett skört skelett tillhör dock inte ett normalt åldrande utan är en sjukdom som påverkas av både livsstil och arv. För att kartlägga sambanden mellan livsstil och genetiskt arv avseende risken för låg bentäthet och fraktur krävs stora studier med detaljerad information om deltagarna. I denna ansökan ingår flera sådana studier. Flertalet studier av benskörhet har genomförts bland kvinnor. Antalet benskörhetsbrott är vanligare bland kvinnor men ökningen de senaste åren varit kraftigare för män. Det är dock oklart vilka faktorer som har störst betydelse för frakturuppkomst bland män. I början av 1970-talet påbörjades en hälsoundersökning av alla 50-åriga män i Uppsala, och 2322 deltog i den första undersökningen. Därefter har männen undersökts på ett detaljerat sätt vid fyra ytterligare tillfällen: vid 60, 70, 77 och nu senast vid 82 års ålder. De 518 män (22%) som drabbats av en fraktur efter 50 års ålder har identifierats. Vid den senaste undersökningen genomgick alla män dessutom en bentäthetsundersökning. En sjätte undersökning, när männen är 88 år gamla, kommer att påbörjas i år. De upprepade undersökningarna möjliggör en detaljerad analys av männens livsstil och gener som påverkar risken för benskörhetsbrott. Om en sjukdom orsakas av arv eller miljö är en vanlig fråga. Studier bland tvillingar möjliggör att man kan särskilja effekter av arv från de av livsstil. Vi har genom det stora Svenska tvillingregistret, där det genomförts en detaljerad beskrivning av tvillingarnas sjukdomar, medicinering och livsstil, möjlighet att undersöka inflytandet av livsstil respektive genetik för sambandet mellan benbrott och andra sjukdomar. Vi ska också studera dödlighet efter benskörhetsbrott bland enäggstvillingar med syfte att utvärdera hur stor andel av dödsrisken som kan hänföras till genetik, övrig sjuklighet respektive livsstil. Tvillingar i Uppsala har också undersökts med bentäthetsmätning. Därmed kan vi upptäcka arvets betydelse för bentäthet och andra faktorer som påverkar vår bentäthet. En ofullständigt undersökt faktor som kan påverka risken för benbrott är vår föda. Det har i koststudier t ex varit mycket svårt att påvisa att ett högt mjölkintag leder till ett starkt skelett och minskad risk för benbrott. Detta kan delvis bero på att vårt kostintag är svårt att mäta men också på att ett sådant samband inte finns, är svagt eller att endast mycket höga eller låga intag av våra näringsämnen påverkar risken för benbrott. Upprepade kostundersökningar och analys inom en mycket stor studie skulle ge ett säkrare svar. Den Svenska mammograficohorten är en sådan stor studie med från början 65000 deltagande kvinnor. Kvinnorna har kostundersökts ytterligare en gång, 10 år efter den första undersökningen. Två kostanalyser med detta mellanrum ger en större sannolikhet att eventuella samband går att upptäcka. Vi kostundersöker också 5000 kvinnor en tredje gång, och i samband med detta genomförs en bentäthetsmätning och blodprovstagning för att kunna analysera blodfaktorer och gener av betydelse för benskörhet. Samma undersökningar bland dessa kvinnor kommer att genomföras ytterligare en gång, 5 år efter den första kliniska undersökningen. Målet ät att påvisa samband mellan kost, blodnivåer av näringsämnen och förändringar av bentäthet, frakturrisk och markörer för benomsättning. Sjukdomar i hjärta och kärl är liksom benskörhet vanliga folksjukdomar, Några tidigare studier indikerar att sjukdomarna kan ha samband med varandra. Vi vill studera vilka samband som finns mellan sjukdomarna vilket kan leda oss till gemensamma orsaker till hur sjukdomarna uppstår. För att påvisa dessa samband krävs en detaljerad kartläggning av hjärta, kärl och benstommen. Vi är under genomförande av en sådan studie bland 1000 kvinnor och män som är 70 år gamla. Deltagarnas hjärta och k