Ansökan: Utvecklandet av nya behandlingsmetoder mot allergi, astma och atopisk dermatit.

Tidsperiod:

1 januari 2009 – 31 december 2011

Projektledare:

Lars Hellman

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

1 350 000 SEK

Nya vacciner mot allergier - en av våra vanligaste folksjukdomar.

Under de senaste årtiondena har flera sjukdomar orsakade av överreaktion från vårt eget immunsystem, som allergiska och autoimmuna sjukdomar kommit att bli några av den moderna medicinska forskningens och sjukvårdens största utmaningar. Allergier har ökat mycket kraftigt under de senaste 20-30 åren och beräkningar tyder på att 20-30% av befolkningen i många västländer är drabbade. Den dominerande formen är de s.k. atopiska eller IgE-medierade allergierna till vilka räknas, pollen, pälsdjurs, dammkvalster, och insektstick allergier, samt astma och många typer av födoämnesallergier. Det forskningsprojekt som beskrivs i denna ansökan inriktas på att hitta nya behandlingsformer mot allergier och då utnyttja en gammal beprövad teknik, vacciner. Som vi alla vet har vacciner varit en av de mest lyckade metoderna för att kontrollera de flesta virala och många bakteriella sjukdomar. Lyckade vaccinationsprogram har resulterat i en mycket bra kontroll och i vissa fall helt utrotat många viktiga humana infektionssjukdomar. Frågan är nu om vacciner även kan utvecklas mot andra typer av sjukdomar som t.ex allergier. Så kallade terapeutiska vacciner är en sådan möjlighet, men vad skall vi man då vaccinera emot. Vissa regulatoriska proteiner som tillväxtfaktorer är här mycket intressanta målmolekyler. IgE molekylen som är en centrala mediator i atopiska allergier är en annan möjlig målmolekyl. Vi har under ett antal år arbetet med en potentiell behandlingsmetod mot IgE-medierade allergier, vaccination mot IgE. Denna strategi har givit mycket lovande resultat i råtta och i apor men i djur med höga nivåer av IgE i blodet som hund har vi stött på ett allvarligt problem. Vi får då dålig effekt av vaccinet. Personer med astma och atopiska eksem har visats ha mycket höga nivåer av total-IgE vilket kraftigt försvårar möjligheten att erhålla bra klinisk effekt. Det är tyvärr dessa patienter som har de svåraste medicinska problemen. Vi har därför börjat leta efter nya möjliga anfallsvinklar för att nå högre effekt i dessa patienter. Ett antal mycket intressanta upptäckter i mus har här givit oss ett nytt hett spår till hur vi skall lösa denna viktiga frågeställning. Överutryck av två tillväxtfaktorer IL-18 och TSLP i hudvävnad ger kraftiga hudproblem i dessa möss och dessa tillväxtfaktorer verkar även vara inblandad i astma vilket gör dessa pro-inflammatoriska s.k. cytokiner till mycket heta kandidater för behandling av astma och atopisk dermatit. Projektet bygger på att studera effekten av ett vaccin riktat mot dessa cytokiner. Tillväxtfaktorn produceras i en modifierad form för att reta vårt immunsystem. Detta protein används sedan som aktiv komponent i det nya allergivaccinet. Detta protein injiceras sedan tillsammans med en immunstimulerade substans, ett så kallat adjuvans, i möss eller råtta där vi kommer att studera effekten av detta nya vaccin. Om dessa studier i mus och råtta visa goda resultat kan vaccinet senare komma att testas i både hund och människa. Hund har nämligen liknande problem med allergier som vi människor. Får vi även positiva resultat i sådana kliniska prövningar kan denna nya behandlingsform komma att revolutionera behandlingen av personer med astma och svåra atopiska eksem. Det är vår målsättning.