Ansökan: Kognitiv kontroll: Tidiga utvecklingsprocesser
- Tidsperiod:
- 1 januari 2010 – 31 december 2012
- Projektledare:
- Gunilla Bohlin
- Projektdeltagare:
- Claes von Hofsten
- Finansiär:
- Vetenskapsrådet
- Bidragstyp:
- Projektbidrag
- Budget:
- 2 040 000 SEK
Projektet syftar till att öka kunskapen om den tidiga utvecklingen (1-6 år) av funktioner som har betydelse för kontroll av beteende och emotionella uttryck. Uppmärksamhet kommer att studeras med hjälp av avancerad ögonrörelsemetodik där barn får titta på filmat material på dataskärm och blickriktningen följs med hjälp av infrarött ljus. Likartade situationer kommer att användas för inspelade filmer och verkliga situationer där barnen får möjlighet att agera. I båda fallen handlar det om att ett föremål göms eller försvinner på ett ställe (A) och efter ett antal upprepningar göms på ett nytt ställe (B). I ögorörelsesituationen dyker föremålet upp igen efter en kort stund och i den verkliga situationen får barnet efter en kort stund ta fram föremålet. I båda fallen studeras hur barnet reagerar på byte av position - kommer de ihåg att föremålet inte längre är gömt vid A utan vid B, dvs tittar de mot B, resp. försöker ta fram föremålet vid B? Följs uppmärksamhet och beteende åt? Piaget (1954) beskrev denna typ av situation och att barn i ettårsåldern fortsatte att gripa efter föremålet vid A, trots att de sett det gömmas vid B. Senare forskning har bekräftat Piagets observationer och många studier har ägnats åt att förstå fenomenet. I det planerade projektet kommer 4 åldersgrupper, 12, 24, 36 och 48 månader att studeras. De enkla funktionerna studerade i AB-situationer kommer att kopplas både samtidigt och longitudinellt till prestation på uppgifter som mäter mer komplexa förmågor, som inhibition (att kunna hejda en motorisk respons, resp att kunna motstå distraktion) samt arbetsminne (att kunna hålla information i minnet och styra beteendet därefter). På detta sätt hoppas vi kunna se hur mer komplexa funktioner utvecklas ur enkla (jmf Diamond, 2006 & Garon et al., 2008) och således få en inblick i ursprunget till de högre kognitiva funktioner som gör att vi kan reglera beteende, planera handlingar och agera målinriktat.