Ansökan: Efter floden: Klimatmigration och den rika världens skyldigheter

Tidsperiod:

1 januari 2010 – 31 december 2011

Projektledare:

Jörgen Ödalen

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

1 258 000 SEK

Efter floden: Klimatmigration och den rika världens skyldigheter

Klimatförändringar ger redan idag upphov till migration och förutspås att inom 50 år bli den vanligaste orsaken till folkförflyttningar orsakade av miljöförändringar. Klimatförändringar orsakar vattenbrist, vattenförgiftning, avskogning och andra miljöförändringar som leder till att människor måste lämna sina hem. Den rika delen av världen bär med sina omfattande utsläpp av växthusgaser det största ansvaret för klimatförändringarna. Samtidigt drabbas de fattigaste länderna hårdast av dess effekter. Det sägs ibland att hanteringen av klimatförändringarnas effekter för de rika länderna är en fråga om anpassning, medan det för de fattiga är en fråga om överlevnad. Denna ojämlikhet mellan ansvar och sårbarhet aktualiserar viktiga rättvisefrågor.

Syftet med detta projekt är att undersöka de rättviseproblem som uppstår i samband med klimatmigration. Det framstår kanske som självklart att stater har rätt att kontrollera sina gränser och bestämma vilka immigranter som får stanna inom landets gränser. När det gäller klimatmigranter tillkommer dock komplikationer som gör att vi måste ifrågasätta den traditionella inställningen, nämligen att den rika delen av världen bär huvudansvaret för att klimatmigrantproblematiken överhuvudtaget har uppstått. Är det då verkligen rimligt att dessa flyktingar behandlas som vilka immigranter som helst? Kan den rika delen av världen ens legitimt upprätthålla gränstvånget gentemot klimatmigranterna?

I projektet undersöks även vilka skyldigheter den rika delen av världen har gentemot dels miljömigranternas hemländer och dels de utvecklingsländer som ofta utgör destinationsländer för dessa flyktingar. Klimatförändringarna utgör ett exempel på hur världens stater binds samman dels genom ansvaret för att problemen uppstått och dels genom institutionella samarbeten för att lösa dem. Frågan är vilka konsekvenser dessa relationer får för frågor om global rättvisa: Ger de upphov till krav på internationell resursomfördelning från den rika delen av världen - som till största delen orsakat problemen - till den fattiga - som får bära kostnaderna? Eller är det - som vissa har hävdat - snarare så att relationer mellan stater styrs av ´rena förhandlingar´, med konsekvensen att inga moraliska skyldigheter uppstår i ett internationellt sammanhang utöver de rent humanitära plikterna att bekämpa svårt lidande och svält?