Ansökan: Tolerans i utsatta politiska miljöer i Uganda, Kenya, Indien och Pakistan

Tidsperiod:

1 januari 2010 – 31 december 2012

Projektledare:

Sten Widmalm

Projektdeltagare:

Karolina Hulterström, Sven Oskarsson

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

3 930 000 SEK

Detta projekt syftar till att öka kunskapen om vad som orsakar politisk tolerans - vårt erkännande av andra människors rätt att yttra sig och fullt ut delta i det politiska livet, även om det handlar om åsikter vi ogillar. Utgångspunkten är att tolerans är en nödvändig förutsättning för ett demokratiskt system. En demokratisk regim utan stöd av ett visst mått av tolerans bland medborgarna löper stor risk att gravitera mot auktoritära styrelseformer.

I ljuset av detta ter sig utvecklingen på flera håll i världen oroande. För det första tycks det vara en allmän tendens att medborgarnas tolerans är på väg att urholkas. En allt djupare klyfta delar nu den muslimska världen och västdemokratierna. Omstrukturerade arbetsmarknader runt om i världen i spåren av ekonomisk globalisering och teknologisk utveckling har lett till större misstro gentemot invandrare i flera länder. Och fortfarande innebär öppna avvikelser från den heterosexuella normen fara för liv och hälsa i stora delar av världen.

Samtidigt tycks socioekonomisk utveckling inte längre vara kungsvägen till demokratiska institutioner och en ökad grad av demokratiska normer. Utvecklingen i länder som Kina och Ryssland talar mot den tidigare allmänt vedertagna moderniseringstanken. En tydligt positiv ekonomisk utveckling föder inte alltid demokrati eller toleranta medborgare.

Vi menar att nyckeln till att förstå denna utveckling, och i vilken riktning den leder, är en ökad kunskap om hur toleranta attityder genereras, särskilt i fattigare länder där demokratiska institutioner är svaga eller till och med helt saknas. Tidigare forskning har pekat på ett antal faktorer som har betydelse för omfattningen av toleranta attityder såsom grad av läskunnighet, medlemskap i frivilligorganisationer, etnisk tillhörighet, individens ekonomiska situation, religiös och politisk/ideologisk hemvist, förtroende samt kön. Vi menar dock att det finns ett antal uppenbara svagheter med denna forskningstradition. För det första går det att ifrågasätta flera av dessa förklaringsfaktorer på metodologiska, teoretiska och empiriska grunder. För det andra präglas forskningen av en kraftig slagsida åt studier som fokuserar på hur olika individfaktorer påverkar tolerans. Det saknas alltså i all väsentlig mening kunskap om hur den omgivande kontexten - exempelvis de politiska institutionernas funktionssätt eller graden av kulturell och etnisk heterogenitet i samhället - påverkar individernas omfattning av toleranta attityder. Den tredje invändningen rör istället de geografiska gränserna för vår kunskap om toleransens förklaringar. En övervägande majoritet av tidigare forskning är baserad på undersökningar av individer i rika och sedan länge etablerade demokratier, särskilt USA. För att öka vår kunskap om hur toleranta attityder uppstår och betydelsen av sådana normer i demokratiseringsprocesser behövs studier i fattigare länder där demokratiska institutioner saknas eller ännu inte är fullt utvecklade.

För att råda bot på dessa brister föreslår vi ett treårigt forskningsprojekt som syftar till att undersöka förklaringar till tolerans bland medborgare i samhällen som alla präglas av lägre grad av ekonomisk utveckling men som skiljer sig åt vad gäller grad av etnisk heterogenitet och demokratisk utveckling. Mer precist avser vi att studera tolerans bland medborgarna i fyra länder - Indien, Pakistan, Kenya och Uganda. Pilotundersökningar har genomförts i samtliga fyra länder, och vi vill nu gå vidare med mer omfattande enkät- och intervjuundersökningar. Dessa kommer att genomföras i två distrikt i varje land - ett mer etniskt heterogent, ett mer homogent. Med vår undersökningsuppläggning kan vi gå på djupet med de metodologiska, teoretiska och empiriska problem en del av de tidigare forskningsresultaten lider av. Vi kan dessutom tillföra ny kunskap genom att testa hypoteser om hur samhällets karaktär - grad av korruption samt etnisk heterogenitet - påverkar människors tolerans. I synnerhet vill vi prö