Ansökan: Brain Desires: Neuroimaging of Human Sexuality 1988-2008

Tidsperiod:

1 januari 2010 – 31 december 2012

Projektledare:

Isabelle Dussauge

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

1 926 000 SEK

Vad händer när naturvetenskapen utforskar mänsklig sexualitet i hjärnan? Vilka ramar sätter hjärnforskning för förståelser av människan och sexualiteten?

Under 1900-talet har hjärnan fått en allt starkare plats i vår kulturella förståelse av vad det innebär att vara en människa. Hjärnan har etablerats som en allt mer central arena för att diskutera samhällsfrågor så olika som lärande och pedagogik, våld, konsumtion, genus, personligt ansvar och juridik.

Projektet "Brain Desires: Neuroimaging of Human Sexuality 1988-2008" avser belysa hur sexualitetens samtida betydelser skapas i hjärnforkningen och i andra kulturella kontexter där hjärnforskningens resultat omtolkas.

Sedan slutet av 1980-talet har hjärnforskare använt sig av s k neuroimaging-metoder som till exempel magnetkameran för att förklara mekanismerna bakom människors sexualitet: attraktion, njutning, sexuell preferens och mer generellt sexuella upplevelser. Försökspersoner får sin hjärnakvititet avbildad medan de till exempel tittar på olika typer av bilder, ansikten, eller erotiska filmer. Men vilka förståelser av sexualitet och genus ligger till grund för de experiment som utförs, och de hjärnbilder som produceras? Hur implementeras kulturella sexualitetsförståelser och omformas i denna hjärnforskning? Detta projekt studerar å ena sidan hur och vilka betydelser av sexualitet som reproduceras i den neuroimaging-baserade hjärnforskningen.

Å andra sidan skapas sexualitetsförståelser inte enbart genom dessa experimentella hjärnstudier. Hjärnbilder av sexuella upplevelser får nya betydelser när de framställs i massmedier, inte minst pressen. Hjärnbildernas estetik spelar en star roll i deras popularitet: de är digitala, okroppsliga och samtidigt representerar de känslor och kroppsliga upplevelser. Hur har neuroimaging-bilderna använts i pressen? Hur har mediernas och bildernas specifika estetik sätts i relation till de sexualitets-, genus- och hjärnfakta de skulle illustrera eller representera? Varför verkar neuroimaging-forskning om sexualitet så populär?

Inom projektet kommer jag att, för det första, kartlägga och analysera ett 70-tal hjärnforskningsstudier utifrån medicinska publikationer, och för det andra, analysera svenskt pressmaterial som använder eller behandlar bildbaserad hjärnforskning om sexualitet.

Projektet kommer att ge kunskap om hur förståelser av människan och den mänskliga sexualiteten reproduceras och omformas i neuroimaging, hjärnforskning och i samhället. Det samtidshistoriska angreppsättet kommer att visa vilka specifika förståelser av hjärnan, sexualiteten och genus som produceras i hjärnforskningen och utgör en del av vår kultur. Projektet vänder sig därför till humanister och samhällsvetare men även till hjärnforskare som studerar den mänskliga sexualiteten.