Ansökan: Hur kan vården minska symptom på stress hos kvinnliga patienter med bröstcancer - en randomiserad interventionsstudie med "stepped care approach"

Tidsperiod:

1 januari 2009 – 31 december 2011

Projektledare:

Karin Nordin

Projektdeltagare:

Gunilla Burell, Cecilia Arving, Marie-Louise Fjällskog, Johan Ahlgren

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

1 338 000 SEK

Syftet är primärt att undersöka förekomsten av stress symptom hos kvinnliga patienter med bröstcancer och vilka stresshanteringsinsatser som krävs för att förbättra det psykosociala välbefinnandet. Stresshanteringsinsatserna kommer även att utvärderas hälsoekonomiskt. Detta sker i form av en s.k. "Stepped care approach" där behandlingen ges stegvis utifrån patientens problembild. Enligt Metoden kommer kvinnliga patienter (n= 300) i åldern 18 och uppåt, nyligen diagnostiserade med en bröstcancer och som skall få adjuvant behandling i form av cytostatika, strålbehandling och/eller hormonell behandling i Falun, Gävle och Uppsala att inkluderas konsekutivt i projektet. Multicenterstudien är en prospektiv, longitudinell interventionsstudie med "Stepped care approach". Stepped care approach innebär att i steg 1 får alla inkluderade patienter, oavsett om de skattar kliniska symptom på stress eller inte vid inklusion, en stresshanteringsutbildning vid ett tillfälle. De patienter som efter tre månader fortfarande skattar kliniska symptom på stress erbjuds deltagande i steg 2, som innebär en randomisering mellan två olika intensivare behandlingsalternativ, nämligen individuell stresshantering vs. stresshantering i grupp. Sjuksköterskor i Falun, Gävle och Uppsala som administrerar interventionerna kommer att erhålla en utbildning i två steg, totalt 6 dagars utbildning, för att adekvat administrera stresshanterings interventionerna. Denna utbildning har redan påbörjats. De som är involverade i interventionen i steg 2 erbjuds dessutom kontinuerlig handledning 2 timmar var tredje vecka. Prevalensen och effekterna av interventionerna, samt tillfredsställelsen med interventionerna mäts med frågeformulär vid 2-4 tillfällen under ett år. Kostnadseffektiviteten kommer att utvärderas med självrapporterande för studie framställda frågeformulär och via dataregister avseende vårdkonsumtion och sjukskrivning. Medicinsk och demografisk bakgrundsdata insamlas via journaler. Bakgrunden till denna studie är att patienterna i en tidigare studie, "Stöd-projektet", uppgav att de hade problem som en individuell stödintervention hjälpt dem med, trots att de från början skattade sin hälsorelaterad livskvalitet som god och få problem med oro/nedstämdhet. Detta väckte frågan "vilka är då patienternas problem"? En livshotande sjukdom, såsom bröstcancer, kan ge upphov till post-traumatisk stress. Påträngande tankar, undvikande beteende och oro kan vara symptom på post-traumatisk stress. Patienterna i den tidigare studien skattade kliniska symptom på stress i mycket hög utsträckning och dessa symptom kvarstod i senare mätningar. Jämfört med en kontrollgrupp hade den individuella stödinterventionen statistiskt signifikant effekt på att reducera påträngande tankar. Föreliggande projektets betydelse ur klinisk aspekt är att vi via en "stepped care approach" ska kunna hjälpa/stödja varje enskild patient med rätt vårdnivå. Alla patienter ges initialt en hjälp till självhjälp med en utbildning i stresshantering. För de som inte blir hjälpta av detta erbjuds ett ytterliggare stöd i form av individuella eller gruppsamtal, dvs detta erbjuds bara till de som verkligen är i behov av en mer intensivare behandling. För vården och samhället kan interventionerna i föreliggande studie enl. en "stepped care approach" innebära stora besparingar i form av anpassat psykosocialt stöd och minskat sjukvårdutnyttjande, samt bibehållen arbetsförmåga eller en snabbare återgång i arbete. För forskningen kan föreliggande studie öka kunskapen om speciella stressorer bland kvinnliga patienter diagnostiserade med en bröstcancer och vilken form av psykosocial insats som är lämplig. Vår förhoppning är att då föreliggande studie genomförs i tre olika landsting inom regionen ökar generaliserbarheten och kunskaperna som studien genererar sprids och kan direkt implementeras i den kliniska verksamheten.