Ansökan: Forskarskola i ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker

Tidsperiod:

1 januari 2010 – 31 december 2013

Projektledare:

Caroline Liberg

Projektdeltagare:

Leif Östman

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

10 800 000 SEK

I centrum för vår forskarskola står ämnesspråk i naturvetenskapliga och matematiska praktiker i skolan. Forskarskolans inriktning motiveras bland annat av de sjunkande resultat för svenska elever som rapporteras från internationella undersökningar av elevers kunskaper i naturvetenskap och matematik. I olika skolämnen och i olika aktiviteter möter eleverna varierande språkliga krav. Att lära sig ett ämne innebär att även lära sig det ämnets språk, och lärande kan därmed ses som en typ av diskursförändring. De språkliga kraven är centrala för elevernas resultat. Skolans språkliga praktiker kännetecknas av ett språkbruk som barn och ungdomar i mycket varierande utsträckning förberetts för före skolstarten. Flerspråkiga elever saknar vid skolstarten ofta en trygg förankring i det språk som kommer att utgöra det huvudsakliga verktyget för kunskapsutvecklingen under skoltiden och har dessutom i många fall kulturella erfarenheter och referensramar som inte alltid beaktas i skolan, vilket kan göra undervisningen svårtillgänglig. Därför är ämnesspråk i naturvetenskap och matematik också relevant att studera ur ett flerspråkighetsperspektiv. Frågeställningar som anlägger ett genusperspektiv på hur det naturvetenskapliga ämnesspråket gestaltas i klassrumspraktiken är också viktiga inom forskarskolan. Forskning om genus och naturvetenskapligt lärande har först under senare år börjat problematisera ämnenas genusladdning. Det har diskuterats hur lärare tilldelar flickor och pojkar olika förmågor och har olika förväntningar på dem som grupp. Det i sin tur gör att eleverna omedvetet ges olika implicita budskap om vad som är viktigt i just det ämne som det undervisas i. Trots att det på svenskt område finns viss forskning kring ämnesspråk i naturvetenskap och matematik, saknas systematiska studier av material baserade på större populationer. Fokus i forskarskolan blir därför empiriskt material i form av större redan insamlade och systematiserade databaser, både internationella test (PISA, TIMSS, PIRLS) och databaser insamlade på svensk mark (nationella prov, läromedelstexter, klassrumsinteraktion). Forskarskolan drivs i samarbete mellan Uppsala, Göteborgs, Umeå och Stockholms universitet samt Högskolan i Gävle. Vid samtliga deltagande lärosäten bedrivs omfattande verksamhet av relevans för forskarskolan. Nationella och internationella samarbeten finns redan etablerade, liksom nätverk och ett flertal forskarskolor med olika inriktningar. Fyra doktorander planerar att antas, dessa läser gemensamma kurser på de olika lärosätena. Forskarskolan har stor betydelse för den svenska forskningen om ämnesspråk. Vi inför ett delvis nytt sätt att se på språkliga praktiker i skolämnen där det visat sig att svenska elevers resultat sjunker. Därmed torde vårt tema vara både välkommet och nödvändigt. Forskarskolan ger också ett relevant bidrag till den utbildningsvetenskapliga forskningen med utgångspunkt i systematiska studier av större material. Den bidrar också till såväl en förstärkning som föryngring av forskargrupperna.