Ansökan: Migrationssystem och nätverk som arkeologiska förklaringsmodeller för kulturell spridning: distributionen av Kura-Araxes/Khirbet Kerak keramik som fallstudie

Tidsperiod:

1 januari 2010 – 31 december 2011

Projektledare:

Kristina Josephson Hesse

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

1 404 000 SEK

Migration Networks in Archaeological Explanatory Models of Cultural Dispersion: The Distribution of Kura ? Araxes/Khirbet Kerak Pottery as a Case Study

Migrationssystem och nätverk som arkeologiska förklaringsmodeller för kulturell spridning: distributionen av Kura ? Araxes/Khirbet Kerak keramik som fallstudie

Migration och långväga handel är två av de största faktorerna bakom spridningen av kultur, idéer och innovationer i modern tid liksom i forntid. Handel och migration har tidigare behandlats var för sig inom historisk-arkeologiska forskningsämnen. Det som då oftast har attraherat forskares uppmärksamhet har varit den ekonomiska aspekten, t.ex. råvaruförekomst, samt spridningsbilden av vissa föremål och även i viss mån handels/sjöfarts vägar. När det gäller migration har denna forskningsföreteelse under första hälften av 1900-talet oftast förknippats med förflyttning av arkeologiska eller faktiska kulturer/folkgrupper som en följd av överpopulation eller fördrivning/krig. När den positivistiskt inriktade forskningen på 1960-talet blev populär inom arkeologin förpassades de gamla migrationsteorierna utan revidering. Under flera decennier var migration inte populärt att diskutera inom arkeologisk forskning men har hela tiden fortsatt att vara aktuella inom andra discipliner, t.ex inom samhällsvetenskapen. På senare tid har dock migrationsteorierna återvänt inom arkeologin med nya infallsvinklar. Med utgångspunkt från olika teoretiska perspektiv samt empiriska exempel (arkeologiska lämningar samt skriftliga dokument) avser detta projekt att tränga djupare in i faktorerna bakom migrationssystem och handelsnätverk. Såsom nätverkens organisation och funktion, handelns institutioner, dvs karavanserajer, handelskvarter och dess betydelse i stadsbilden samt institutionernas uppkomst och fall. Migration som företeelse kommer att studeras som en social och kulturell process, snarare än ett demografiskt problem. I det sammanhanget har nätverk varit av stor betydelse, speciellt där handel ingått som ett led i migrationsprocessen. Forskning har visat att nutida migration alltid föregås av information och inblick. Detta var även fallet under forntiden, då handelsmännen, förutom varor, bar med sig kunskap om vägar, platser, språk och kultur. Exemplen kommer att hämtas från olika delar av Mellanöstern men framförallt från undersökningsområden inkluderade i internationella samarbetsprojekt där även fältarbete kommer att bedrivas. I fokus för undersökningen är Bet Yerah vid Genesarets sjö och den lokalproducerade keramiken av tidig Transkaukasisk typ, s.k. Kura-Araxes keramik, som är funnen där. I Bet Yerah kallas den Khirbet Kerak keramik. Keramiken spred sig från de Transkaukasiska områdena mot NW Iran och även i riktning mot de syro-palestinska områdena, under hela det tredje årtusendet före Kristus. Indikationer tyder på att keramiken kommit dit med hjälp av människor som migrerat och att denna migration varit förknippad med ett nätverk av handel. Det är därför högst intressant att försöka rekonstruera hur ett sådant nätverk av handel och migration varit sammankopplade. Som referensplatser kommer därför även ett par typiska forntida handelscentra från området att undersökas: Palmyra, belägen mellan Eufrat och Medelhavet samt stadsstaten Hazor, ett stort handelscentra mellan Egypten och Mesopotamien, där även en stor mängd Khirbet Kerak keramik är funnen. Jämförelser kommer även att göras med skriftliga källor, t.ex. från den kända assyriska handelskolonin i Kültepe-Kane?, i Anatolien från mellersta bronsåldern. Främre Asiens/Mellanösterns arkeologi bedrivs på den internationella arenan, där Sverige behöver förstärka sin position. Detta kan göras med utgångspunkt från antiken institutionerna i Sverige i samarbete med de svenska Medelhavsinstituten i Rom, Aten, Istanbul, Jerusalem och Alexandria. Området är högst aktuellt och betydelsefullt både i nutid och dåtid, historiskt och politiskt. Sveriges politiska situation tillåter dessu