Ansökan: Fenotypisk och genetisk variation längs extrema miljögradienter: generalist genotyper eller artbildning med genflöde?
- Tidsperiod:
- 1 januari 2011 – 31 december 2013
- Projektledare:
- Anssi Laurila
- Projektdeltagare:
- Rodolfo Barreiro
- Finansiär:
- Vetenskapsrådet
- Bidragstyp:
- Projektbidrag
- Budget:
- 2 250 000 SEK
Genetisk och fenotypisk variation längs extrema temperaturgradienter: generalist genotyper eller artbildning med genflöde?
I en ökände mängd av ekologiska och evolutionära studier inses divergent naturligt urval som en viktig kraft som skapar och bevarar biologisk mångfald. Även om urval orsakat av temperatur tros vara vanligt i naturliga system, vår kunskap om temperaturanpassning är mycket bristfällig. I detta projekt kommer jag att studera anpassning till temperatur i isländska sjöar med geotermiskt aktivitet. Dessa sjöar har branta temperturgradienter med stora områden med konstant varm eller kall vattentempertur. Dessa områden är ofta omringade av områden med normal säsongmässig temperatur variation. Geotermiska sjöar på Island tillför en unik möjlighet att studera temperturanpassning i ett system som också tillåter migration av individer mellan de olika områdena. Som studieobjekt kommer jag att använda sötvattensnäckan Radix balthica, som är lätt att föda upp i laboratoriet och har kort generationstid. Jag kommer att studera genetisk populationsstruktur längs tempraturgradienter med molekylärgenetiska metoder och temperatur anpassning i fenotypiska karäktärsdrag i laboratorieförsök. Jag kommer att studera naturligt urval mot immigranter och avdöma potentialen för isolering i fortplantning i fältförsök. Jag ska också påbörja studier av genetisk bakgrund av temperatur anpassning med hjälp av genomic scans. Detta projekt kommer att hjälpa oss förstå mekanismer faktorer som tillåter och begränsar temperatur anpassning i naturliga system. Genom att fokusera på faktorer som bevarar och förhindrar temperaturanpassning, kommer projektet att fokusera i populationer som är anknytna till varandra men samtidigt påverkade av olika urvalsregimer. Detta är en stor skillnad jämfört med det traditionella sättet att fokusera i enstaka populationer och egenskaper, och kommer att hjälpa oss förstå hur naturliga populationer anpassar sig till klimatförändring.