Ansökan: Problemläraren: normbrytande lärargärningar i det lokala samhällslivet 1870-1940.

Tidsperiod:

1 januari 2011 – 31 december 2012

Projektledare:

David Sjögren

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

1 716 000 SEK

Problemläraren: normbrytande lärargärningar i det lokala samhällslivet 1870-1940.

Skolläraren och klockaren C. G. Forslund i Åkerby, i Uppsala län, blev 1895 avsatt från sin tjänst som lärare efter 22 års arbete. Som stöd för beslutet menade skolrådet i Åkerby att Forslund hade vanvördat församlingens nye kyrkoherde. Forslund överklagade beslutet hos domkapitlet och flera församlingsbor kallades för att vittna för Forslunds sak och mot kyrkoherden. Men detta hjälpte föga: skolrådets beslut accepterades också av domkapitlet. Vad detta enskilda avsättningsärende handlade om finns nedtecknat i Uppsala domkapitels handlingar. Där beskrivs återkommande ordväxlingar mellan kyrkoherden, övriga skolrådsmedlemmar och läraren. Olämpliga saker hade sagts. De inblandade blev upprörda. Åtgärder vidtogs. Detta är i en mening vad som inträffade. Sett i ett större sammanhang kan emellertid avskedet betraktas som en pågående maktkamp om inflytande mellan den traditionella makteliten i lokalsamhället och en ny yrkesgrupp. Denna kamp om inflytande var mångbottnad. Den nya framväxande yrkesgruppen, folkskollärare, hade en mycket bredare rekryteringsbas än vad prästerna, akademikerna och läkarna hade. Nära hälften av de blivande manliga folkskollärarna var i början av 1900-talet bondsöner. Häri låg alltså en strukturell grund för motsättningar mellan grupperna: Att på några år förvandla bondsöner till folkuppfostrare och pedagoger kunde man resa vissa betänkligheter. Folkskolläraren kunde lätt frestas att överskatta vidden av sin nyförvärvade lärdom och betydelsen av sitt sociala avancemang. Konflikten kan också betraktas som en konflikt mellan stad och landsbygd. Inte sällan var lärare från urbana miljöer tvingade till tjänster i lärarfattiga landsbygdsförsamlingar. Människor från industrialiserade miljöer var tvungna att finna sig till rätta i agrardominerade församlingar med traditionella uppförandekoder och en traditionsbunden hierarki. Vissa sociologer menar att industrialisering och migration uppluckrade traditionella, sociala band som upprätthöll normer i agrarsamhället. Lokalsamhällets norm- och lagbrytare kan enligt denna teori återfinnas bland nyinflyttade församlingsmedlemmar. Ytterligare en aspekt att hålla i minnet är att skolsverige befann sig i en sekulariseringsprocess. Kyrkoherden var på 1890-talet skolrådets obestridde ordförande och ledde det pedagogiska arbetet i församlingen. Läraren var på alla sätt underställd kyrkoherden. Många menade emellertid att kyrkans inflytande över undervisningen borde minska och lärarkåren ville hävda sin rätt att själva organisera undervisningsarbetet. Lärarkåren ville med andra ord, som många andra framväxande yrkesgrupper, inmuta och hävda auktoritet inom det yrkesområde som de uppfattade som sitt eget. Det finns många avskedsfall som liknar det fall som beskrivits ovan. I detta forskningsprojekt vill jag undersöka dessa "problemlärare" och deras lärargärningar som föranledde avsked. Det kommer att bli en viktig forskningsuppgift att kategorisera olika avskedsorsaker. Några avskedsfall som jag funnit i min förstudie visar att skälen varierar märkbart. Under hela tidsperioden finns en liten grupp lärare som gör lagöverträdelser. De misshandlar sina elever eller förgriper sig på dem. Även om dessa överträdelser kan tänkas innehålla en del uppseendeväckande historier, så är det de mer, de till synes oskyldiga, avskedsskälen som jag är intresserad av. Syftet är att därigenom pröva några möjliga strukturella orsaker till avskeden, som kortfattat har berörts ovan. I forskningsprojektet kommer också eventuella förändringar i avskedsorsaker mellan 1870-1940 att behandlas. Projektet kan sägas ha en övergripande ambition att studera normbrytande gruppers gemensamma förutsättningar och hur dessa bemöttes i lokalsamhället. Det kan säga mycket om hur normer bevaras och hur de förändras i ett samhälle som går från agrardominerad produktion till organiserad kapitalism och industrialism.