Ansökan: Kampen om byråkratin - varför är effektivitet och styrbarhet förvaltningspolitisk överideologi?

Tidsperiod:

1 januari 2011 – 31 december 2014

Projektledare:

Shirin Ahlbäck Öberg

Projektdeltagare:

Helena Wockelberg

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

6 300 000 SEK

Förvaltningsstyrning som intressekamp? Hur blev effektivitet viktigare än demokrati och rättssäkerhet i politikernas styrning av våra myndigheter?

Uppdragsgivare använder olika metoder för att styra den som utför en uppgift. Beslut om hur offentliga myndigheter styrs ser vi som politiska, de påverkar inte bara vad som görs och hur utan också hur resultatet bedöms. Frågar man en svensk politiker vilka värden förvaltningspolitiken (styrningspolitiken) ska värna och skapa svarar han/hon: demokrati, effektivitet och rättssäkerhet, dvs. värden som starkt förknippas med demokratiska spelregler. Dessa värden kan komma i konflikt med varandra och vissa ges högre prioritet. Projektets syfte är att förklara varför värdena effektivitet och styrbarhet idag dominerar beslut om hur myndigheter organiseras och styrs. Styrning sker i ökande grad genom att mätbara resultat beställs av den politiska ledningen, s.k. resultatstyrning som ansetts motverka krångelbyråkati och ineffektiv resursanvändning. Jakten på effektivitet och styrbarhet kan dock hota värden som demokrati och rättssäkerhet. Oönskade effekter är att verksamheter bara prioriterar saker som går att mäta. Professionerna/tjänstemännen i myndigheterna uppfattar ofta kvalitet som något annat än de ekonomiska värdena som står i centrum för styrningen. Vår forskningsfråga är: Hur kan de ekonomiska värdenas dominans i samtida förvaltningspolitik förklaras? En så djupgående och omfattande studie av det svenska fallet som den vi planerar har aldrig genomförts tidigare. Vår kombination av metoder och teoretiska perspektiv lämnar ett inomvetenskapligt bidrag samtidigt som historien om viktiga förändringar av vårt demokratiska system blir berättad.

Vi för samman två teoretiska spår eller förklaringsperspektiv. Det första ser offentliga organisationer som fasta, svåra att förändra. För att förstå utvecklingen undersöks därför ett lands historia, kultur och administrativa traditioner. Som alternativ förklaring kan aktörers strategiska agerande lyftas fram: förvaltningspolitiska beslut är föremål för intressekamp. Aktörer föredrar ett alternativ framför ett annat och agerar för att få sitt intresse tillgodosett. Med hjälp av det svenska fallet illustrerar vi hur de båda perspektiven kan kombineras och berika vår förståelse av institutionella reformer. En tänkbar kombinerad förklaring är att förvaltningspolitiken kan framstå som trög och traditionsbunden men egentligen styrs av aktörer som tjänar på en viss förändring. Kanske sker stora förändringar utan att bilden av att allt är som förr rubbas. Ett ytterligare alternativ är att till synes stora reformer är kejsarens nya kläder: i praktiken rubbas inte de viktigaste maktrelationerna, aktörerna får sina intressen tillgodosedda i en informell styrningsrelation. Hypotesen är att resultatstyrningens idé och praktik har olika innebörd i olika delar av det demokratiska systemet. När våra folkvalda uttalar stöd för en viss förvaltningspolitik tänker vi oss att idéerna kan spåras till ?styrningsbyråkrater? vars motiv och möjligheter vi ska studera. I relationen mellan de som styr i departementen och myndighetsledningarna är hypotesen att samspelet är av en sådan art att förvaltningspolitiken inte tillåts spela någon större praktisk roll. Forskning antyder att departement och myndigheter på denna nivå använder förvaltningspolitiken lite som det passar. En erfaren generaldirektör påverkar vilka resultat regeringen efterfrågar! Styrningsmodellen är tillräckligt oviktig för att tolereras av aktörerna. Närmast medborgarna, i myndigheter på central och lokal nivå, är dock anpassningen till kraven på mätbara resultat ett faktum idag. Förväntningarna på höjd effektvitet kan grusas av att resultatrapporter är kostsamma. Förklaringar söks i institutionella faktorer såväl som i spelet mellan olika professioner på denna nivå.

Genomförande: 1) Den utveckling som ska förklaras, viktiga händelser och aktörer, beskrivs med hjälp av tidigare studier. 2) In