Ansökan: Hur kan staten kvalitetsgranska privata utförare inom vård, skola och omsorg?

Tidsperiod:
1 januari 2011 – 31 december 2014
Projektledare:
Ulrika Winblad, Ulrika Winblad Spångberg
Projektdeltagare:
Paula Blomqvist, Maria Blomgren, Caroline Waks
Finansiär:
Vetenskapsrådet
Bidragstyp:
Projektbidrag
Budget:
5 028 000 SEK

Hur kan staten kvalitetsgranska privata utförare inom vård, skola och omsorg?

En viktig förändring som ägt rum i svensk politik under de senaste åren är att en allt större del av de offentliga tjänsterna utförs av privata aktörer, i de flesta fall företag. Utvecklingen omfattar även välfärdstjänstsektorn, där sociala tjänster som skola, sjukvård och olika former av omsorg produceras. Dessa områden har tidigare varit dominerade av offentliga utförare och har skyddats från marknadskrafter eftersom den politiska majoriteten ansett att det annars finns en risk att kvaliteten undergrävs och att individer kommer att behandlas olika, vilket underminerar de jämställdhetsmål som styr välfärdspolitiken. Inspirerade av idéer om politisk styrning kom denna inställning delvis att ändras under 1990-talet, då man började se marknadsbaserade aktörer som ett sätt att öka kvaliteten på tjänsterna och utföra dem mer effektivt. Privatisering är fortfarande föremål för politisk debatt, särskilt inom välfärdens område. Under senare år har både forskningen och de empiriska erfarenheterna kommit att peka mot den till synes paradoxala slutsatsen att för att privatisering och marknadsstyrning skall fungera, måste staten utveckla sin styrförmåga. När privata företag anförtros uppgiften att utföra offentliga uppdrag krävs att myndigheterna inte släpper kontrollen, utan aktivt utvärderar kvaliteten på de tjänster som produceras. De måste dessutom försäkra sig om att medborgare inte behandlas olika på grundval av att vissa anses mer ?lönsamma? ur ett ekonomiskt perspektiv. Den ekonomiska forskningen visar att det annars finns sådana risker, särskilt om de privata utförarna har starka vinstmotiv. För att effektivt övervaka privata aktörer krävs både en förnyelse av regelverken, så att det finns legala möjligheter att hålla privata utförare ansvariga, och att myndigheterna utvecklar sin förmåga till aktiv och systematisk kvalitetsuppföljning. Det kräver i sin tur nya verktyg för att mäta olika aspekter av kvalitet, något som anses särskilt svårt inom den sociala tjänstesektorn, där tjänsterna är komplexa till sin karaktär och samtidigt personnära. I detta projekt studerar vi vilka förutsättningar som finns för att kvalitetsgranska private utförare av sociala tjänster i Sverige i dag. Begreppet effective monitoring, eller effektiv kvalitetsgranskning, hämtas från den snabbt växande akademiska forskningen om privatisering och de nya krav som det ställer på offentliga myndigheter. Tre övergripande förutsättningar för effektiv kvalitetsgranskning identifieras: 1) att det finns klara och tydliga mål för verksamheten, 2) att det institutionella regelverket skapar möjlighet att hålla privata utförare ansvariga för de tjänster som produceras och försäkra sig om att det sker i enlighet med de offentliga målen, och 3) att myndigheterna har tillräckligt med administrativ kapacitet för att utvärdera kvaliteten på tjänsterna. I projektet undersöker vi om dessa förutsättningar kan anses uppfyllda inom fem olika välfärdstjänsteområden: sjukvård, skola, äldreomsorg, barnomsorg och missbruksvård. Genom att jämföra regelverk och kvalitetsgranskningsmetoder mellan olika policy sektorer hoppas vi också kunna kartlägga vilka skillnader som finns i dessa avseenden idag och därmed bidra till en generell utveckling av sådana metoder. Vi hoppas också kunna bidra till den internationella forskningslitteraturen om privatiseringsreformer och hur dessa påverkar den offentliga styrningen av samhällen.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin