Ansökan: Personality, Prejudice, and Discrimination: Theoretical and Methodological Implications of an Explicit-Implicit Distinction

Tidsperiod:

1 januari 2012 – 31 december 2014

Projektledare:

Nazar Akrami

Projektdeltagare:

Bo Ekehammar

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

1 920 000 SEK

Modern socialpsykologisk forskning gör skillnad mellan explicita (kontrollerade, medvetna) och implicita (automatiska, omedvetna) processer i social kognition (t ex fördomsfullhet). Det vanligaste sättet att undersöka explicit fördomsfullhet är att använda självrapporterande enkäter/skalor. Vi har inom tidigare projekt utvecklat sådana skalor för etnisk fördomsfullhet, sexism, homofobi samt inställning till handikappade, överviktiga och äldre personer. Implicit fördomsfullhet studeras vanligtvis med metoder som bygger på responstider. I dagsläget är det implicita associationstestet (IAT) det mest använda testet för att mäta implicit fördomsfullhet. IAT mäter associationer mellan social kategorier (tex Homosexuell/Heterosexuell) och värderande adjektiv (tex Bra/Dålig) när ord eller bilder sorteras till dessa kategorier. Till exempel, om en person är snabbare att sortera ord när Heterosexuell och Bra delar samma svarstangent än när Homosexuell och Bra sorteras åt samma håll så tas det som en indikation på en association mellan Heterosexuell och Bra. Inom projektet har vi ett samarbete med den grupp som skapat IAT och har redan lanserat en svensk version av IAT som är tillgänglig för så väl forskning som allmänhet (https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden). Resultat från tidigare forskning inom vår forskargrupp har visat att explicit fördomsfullhet mot olika sociala kategorier (tex invandrare) är starkt sammankopplade/korrelerade. Detta innebär till exempel att en person som är fördomsfull mot invandrare med stor sannolikhet också är fördomsfull mot homosexuella personer. Detta kallas generaliserad fördomsfullhet och forskning visar att denna tendens är tydligt kopplad till grundläggande personlighetsdrag (som dessa tex framkommer i den personlighetsteori som femfaktorteorin, ?Big-Five?). Inom ett pågående projekt har vi också funnit att generaliserad fördomsfullhet även visar sig i implicita fördomsmätningar (undersökta med IAT). De som har negativa associationer till homosexuella tenderar också att ha negativa associationer till överviktiga och invandrare. Den generella tendensen hos vissa att associera grupper med något negativt har däremot inte visat sig vara relaterad till självskattad personlighet.

Då vi inte funnit att generaliserad implicit fördomsfullhet relaterar till självskattad personlighet så infinner sig frågan om det beror på skillnaderna i mätmetod (självskattningar jämfört med responstider). Vi har också frågat oss om de välkända sambanden mellan explicita fördomar och personlighet beror på att självskattningsformulär har används i båda fallen. Det kan till exempel vara så att vissa alltid kryssar i mitten av en skala medan andra väljer ändarna, oavsett vad frågan gäller. För att undersöka detta har vi i en preliminär studie konstruerat en explicit (skala) och en implicit (IAT) test för något som borde vara orelaterat till fördomar, nämligen om man föredrar Coca-cola framför Pepsi eller tvärtom. Genom att visa att fördomsskalorna hänger ihop sinsemellan men inte uppvisar samband med läskpreferens har vi konstaterat att sambandet mellan personlighet och explicita fördomar inte tycks bero på att de mätts på samma sätt. För att bli säkra i den frågan skulle det trots det behövas mer utförliga studier av den här typen av samband och det aktuella projektet har som ett mål att pröva detta närmare.

En annan fråga som är central i projektet handlar om även personlighet och beteende kan delas upp i explicita respektive implicita komponenter. På samma sätt som våra tankar eller associationer kan vara explicita eller implicita så kan våra beteenden skilja sig på samma sätt. Tidigare forskning visar också att vår uppfattning om oss själva (personlighet) skiljer sig när den mäts med självskattning respektive IAT. En tänkbar förklaring är att självskattningar påverkas av hur vi vill vara (eller hur vi vill att andra ska se oss) medan IAT inte gör det. Det aktuella projektet är tänkt att undersöka om explicit pers