Ansökan: Effekter av kost och spårämnes supplementeringar under graviditeten på barnens nutritions och metabola status vid 10 år. En uppföljning av MINIMat studien i Bangladesh

Tidsperiod:

1 januari 2012 – 31 december 2014

Projektledare:

Eva-Charlotte Ekström

Projektdeltagare:

Samar Basu, Lars-Åke Persson, Shams Arifeen, Kerstin Brismar

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 650 000 SEK

Effekter av tidigt kostsupplement och multipla mikronäringsämnen under graviditet på riskindikatorer för metabolt syndrom hos 10 år gamla barn. En uppföljning av MINIMat studien i Matlab, Bangladesh.

I djurstudier och epidemiologiska studier i hög- och låginkomstländer har man sett ett samband mellan storlek vid födelsen, den tidiga nutritionen och långsiktig hälsa och överlevnad. I Sydasien och andra länder i snabb utveckling pågår en epidemi av typ 2 diabetes och hjärtkärlsjukdom mot en fond av fattigdom och undernäring hos mödrar och barn. Det är starkt motiverat att initiera interventioner som förbättrar nutritionen för mödrar och foster, och att följa upp för att mäta de kortsiktiga liksom de långsiktiga effekterna. Är det möjligt att på ett gynnsamt sätt påverka hälsan också på lång sikt genom en förbättrad nutrition under graviditeten?

MINIMat (Maternal and Infant Nutrition Interventions in Matlab) är en randomiserad interventionsstudie i ett landsbygdsområde i Bangladesh där 4436 gravida kvinnor slumpmässigt inbjöds till en tidig eller en senare (standardprogram) start av daglig kostsupplementering (600 kcal) och dessutom randomiserades till tre alternativa supplementeringar med mikronäringsämnen, inklusive standardprogrammet med järn och folsyra samt ett supplement med 15 mikronäringsämnen inkl. järn och folsyra.

Vi har visat att dödligheten hos de 3625 levande födda barnen sänktes med 66% av en tidig initiering av kostsupplementeringen om den kombinerades med supplementering med multipla mikronäringsämnen. En tidig start av kostsupplementeringen resulterade också i en lägre frekvens av kortvuxenhet upp till 5 år och ett mer gynnsamt blodfettsmönster vid 5 år. Supplementeringen med multipla mikronäringsämnen var däremot förbunden med högre frekvens av kortvuxenhet och en korresponderande biomarkör, IGF1, som var lägre liksom insulinnivåerna.

Vi planerar nu en uppföljning vid 10 års ålder (inträffar 2012-14) av de 2325 barn som beräknas bo kvar i området, där vi föreslår mätning av riskindikatorer för metabolt syndrom (biomarkörer, blodtryck, antropometri, kroppssammanstättning) och bestämning av mikronäringsämnen i blodprov. Detta kan ge underlag för att analysera gynnsamma och ogynnsamma konsekvenser av nutritionsinterventionerna, utvecklingen av dessa riskindikatorer över tid, samvariation av dessa faktorer, och en sammanvägd analys av effekter och konsekvenser av dessa kombinerade nutritionsinterventioner i ett folkhälsoperspektiv.