Ansökan: Skolmatematikens utveckling och reformer av det svenska skolsystemet under 1900-talet. En komparativ historisk studie av förändringar av innehåll, metoder och institutionella förutsättning

Tidsperiod:

1 januari 2012 – 31 december 2015

Projektledare:

Johan Prytz

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

3 620 000 SEK

Skolmatematikens förändring och skolreformer på 1900-talet

En av de mest omfattande reformerna i den svenska skolans historia är införandet av grundskolan under 1960-talet, d v s en allmän och obligatorisk skola för barn och ungdomar mellan 7 och 16 år, även kallad ?enhetsskola?. I och med detta avskaffades parallellskolesystemet med folkskola, läroverk och flickskola. Under 1960-talet reformerades även skolmatematiken grundligt i och med införandet av den Nya matematiken. Symboler och begrepp från mängdläran, hämtad från den vetenskapliga matematiken, skulle genomsyra skolmatematiken från årskurs ett till sista ring i gymnasieskolan. Dessa begrepp var helt nya inom skolmatematiken och stora resurser lades på att fortbilda alla Sveriges lärare som undervisade i matematik, d v s från lågstadium till gymnasieskolan. Reformen ses vanligtvis som ett misslyckande, vilket på sätt och vis bekräftas med att den Nya matematiken övergavs i slutet av 1970-talet. I projektet undersöks hur skolmatematikens innehåll och metoder förändrades i samband grundskolereformen på 1950- och 60-talen. I projektet problematiseras var i skolsystemet förändringar av skolmatematikens innehåll och metoder initieras och hur förslag på förändring fick genomslag. Men även perioden 1980-2000 undersöks. D v s perioden efter den Nya matematiken. Det var också en period då grundskolan genomgick viktiga övergripande förändringar. I jämförelse med perioden 1950-1970, som präglades av centralisering, kom perioden 1980-2000 att präglas av decentralisering. Det huvudsakliga källmaterialet är läroböcker, lärartidningar, metodböcker och examensprov, d v s texter som producerades för och användes av lärare i deras yrkesutövning. För att visa på texters och arguments inflytande, men även maktförhållande och drivkrafter som styrde förändringar, görs en sociologisk studie av de aktörer som uttalade sig i lärartidningar och producerade läroböcker och metodböcker. Den sociologiska analysen tar exempelvis fasta på aktörernas utbildningar och karriärvägar. För att urskilja vad som är typiskt för det svenska reformarbetet, görs tidsmässiga och geografiska jämförelser. Studien avgränsas till Sverige och Tyskland under perioderna 1910-1935, 1950-1975 och 1980-2000. På så vis undersöks hur olika skolreformer påverkade skolmatematiken. Skälet till att jämföra Sverige och Tyskland under perioden 1910-1935 är att skolsystemen liknade varandra på så vis att de var parallellskolesystem och relativt få elever gick vidare till sekundärnivå. Under perioden 1950-1975 förändrades skolsystemen på olika vis. Den politiska, sociala och ekonomiska situationen i Västyskland var så klart exceptionell efter kriget. Men liksom i Sverige och många andra Europeiska länder hade även de västtyska skolpolitikerna att hantera ett växande antal elever till följd av olika krav på en mer utbildad befolkning. Det intressanta med det Västtyska fallet är att de inte valde att satsa på en enhetsskola, utan tre parallella skolformer. Det innebär att vissa grundläggande förutsättningar för undervisning och lärande var mycket annorlunda. I Sverige skulle två stora lärarkårer (folkskola och läroverk) med olika kunskaps- och undervisningstraditioner, mötas i en skolform. Det var inte fallet i Västtyskland. Under 50- och 60-talen var det mycket få elever i Västtyskland som gick vidare studier på motsvarande teoretiska program på gymnasienivå i Sverige. Förutsättningarna för att hantera differentiering och individualisering var då också annorlunda. Projektet är i internationellt perspektiv banbrytande med avseende på metod. Det finns mycket få utförliga jämförelser av skolmatematikens utveckling i olika länder. I ett nationellt perspektiv är projektet unikt. Grundskolereformen och den Nya matematikens inverkan på den svenska skolmatematiken har aldrig undersökts. Inte heller har de sociala förut¬sättningarna för produktionen av pedagogiska texter inom den svenska skolmatematiken undersökts utförligt.