Ansökan: Kvinnlig maskulinitet i mellankrigstidens Sverige: Lek, Agens, Begär

Tidsperiod:

1 juli 2013 – 30 juni 2016

Projektledare:

Jenny Ingemarsdotter

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

3 150 000 SEK

Pojkflickor, flickor i frack och kvinnor i kravatt - en studie om kvinnlig maskulinitet i mellankrigstidens Sverige

Kvinnlig maskulinitet har historiskt sett både beundrats (amazoner och krigardrottningar) och orsakat kulturell ångest (den "manhaftiga lesbianen"). Ett grundläggande syfte med detta projekt är att visa hur och varför kvinnor som betecknats som maskulina har påverkat, förändrat, bekräftat eller utmanat föreställningar om genus och sexualitet. Projektet kommer i synnerhet att undersöka debatter kring och representationer av kvinnlig maskulinitet under mellankrigstiden, en tid då könsroller och kvinnors handlingsutrymme stod under intensiv debatt. Maskulinitet hos kvinnor debatterades i populärpressen i relation bland annat till mode, film och sport, liksom av den medicinska vetenskapen som sammankopplade kvinnlig maskulinitet och homosexualitet. Samkönad kvinnlig kärlek dök upp som ett uttalat tema i början av 1930-talet i svensk skönlitteratur, med inslag av pojkflickor och cross-dressing. "Sportflickan" utgjorde ett särskilt diskussionsämne i idrottssammanhang där somliga debattörer varnade för att kvinnokroppen höll på att maskuliniseras, medan "pojkroller" och kvinnor utklädda till män var ett populärt tema inom filmen, ofta som komiskt inslag, men ibland med ambivalenta sexuella undertoner. Kvinnlig maskulinitet kunde alltså läsas på olika sätt - som lek och experiment men också som krav på större handlingsutrymme, eller som tecken på avvikande sexualitet. Det är dessa representationer och debatter såsom de utvecklades under mellankrigstiden som står i centrum för projektet. Indelat i tre delstudier kommer projektet att adressera flera specifika frågeställningar. I den första delstudien fokuseras spänningsfältet mellan lekfullhet och handlingsutrymme i förhållande till kvinnors kläder och kroppar. Kvinnors inträde på nya arenor, såsom sport och yrkesliv, förorsakade ett slags genusförhandlingar om gränserna för och innebörden av maskulinitet (och femininitet) både med avseende på klädsel och kroppsliga egenskaper. Samtidigt behandlades det nya maskulina modet och de korta hårfrisyrerna på ett mer lekfullt sätt av dagspressen som ständigt återkom till ämnet i satir och skämtteckningar. Med utgångspunkt i bland annat tidningsmaterial avser denna delstudie att undersöka när och varför kvinnor kallades för maskulina, och i vilka kontexter denna kategorisering gjordes. Projektets andra delstudie avser att undersöka sexologins roll i kulturen. Medicinska diskurser om kvinnlig maskulinitet, med rötter i 1800-talets sexologiska teorier, spreds och populariserades under mellankrigstiden, samtidigt som de också gestaltades på olika sätt, bland annat i skönlitteraturen. Synliggörandet av kvinnlig homosexualitet genom sjukdomsdiskurser om maskulina ("inverterade") kvinnor har i historieskrivningen ofta beskrivits i negativa termer. Å andra sidan spelade dessa diskurser, tillsammans med skönlitteratur och film, en roll för att kvinnligt samkönat begär fick ett slags offentligt erkännande, samtidigt som maskulinitetens synliga attribut möjliggjorde formeringen av lesbisk subkultur och identifikation. I denna delstudie kommer sexologins roll i kulturen att undersökas i syfte att förstå på vilka sätt kvinnlig maskulinitet associerades med eller gestaltades i relation till homosexualitet och könsöverskridande identiteter. Kvinnlig maskulinitet som en queer, dvs. skev eller avvikande, position i kulturen kan också studeras i film och bildmaterial. I mellankrigstidens visuella kultur finner vi ambivalenta berättelser om såväl genus som sexualitet där riktningen på den maskulina kvinnans begär kunde vara tvetydigt. Projektets tredje del utgörs av fallstudier och analyser av filmer och bildmaterial ur ett queerteoretiskt perspektiv, med fokus på kvinnliga maskuliniteter och dissonanser mellan heterosexuella narrativ och visuellt samkönat begär. Genom att studera olika typer av material (tidningar, litteratur och film) avser p