Ansökan: Elitens fångst? Separationen av Kyrka och Stat i Sverige

Tidsperiod:

1 januari 2014 – 31 december 2017

Projektledare:

Niklas Bengtsson

Projektdeltagare:

Eva Mörk, Jonas Poulsen, Gabrielle Fack

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

2 400 000 SEK

Sedan mitten på nittonhundratalet har den svenska kyrkans särställning som trossamfund luckrats upp. År 2000 anses vara året då stat och kyrka slutgiltigt separerade i Sverige. Denna omvandling har medfört en spännande möjlighet att studera samspelet mellan det civila samhället och staten och kasta ljus över centrala samhällsvetenskapliga frågeställningar.

Projektet syftar till att empiriskt studera spänningsfältet mellan kyrka och stat utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv. Hur hur den ökande konkurrensen om medlemmar påverkat kyrkans prioriteringar? Har de politiska partiernas inflytande över det kyrkliga styret minskat efter separationen? Har de nya ekonomiska incitamenten inom den kyrkliga organisationen bidragit till att göra den mer elitistisk? Hur har finansieringen av kyrkan i "fattiga" församlingar påverkats av reformen?

Vår teoretiska utgångspunkt är att den ökade konkurrensen om medlemmarna gjort att finansiella incitament blivit viktigare. Dels har kostnaderna för medlemskapet i och med det nya systemet med kyrkoavgift blivit tydligare för medborgarna. Det finns anekdotiska belägg för att en del av de som lämnar kyrkan gör det av kostnadsskäl. Dessutom konkurrerar kyrkan numer om statliga medel med andra organisationer inom det civila samhället, vilket kan ha inneburit att mer "breda" och sekulära mål kommit att få större betydelse.

Eftersom de ekonomiska förutsättningarna skiljer sig åt i landet kan de ekonomiska incitamenten därigenom ha bidragit till en mer polariserad kyrka. En specifik frågeställning är i fall de nya ekonomiska förutsättningarna gjort det viktigare att behålla "rätt" medlemmar utifrån ett finansiellt perspektiv -- medlemmar med höga inkomster och låga krav på kostsam kärnverksamhet med få deltagare. I urbana församlingar, där medlemmarna traditionellt sett haft liberala värderingar och höga inkomster, kan detta vara särskilt viktigt. I mindre konkurrensutsatta församlingar med mer lojala medlemmar (till exempel på landsbygden) kan det emellertid vara möjligt att behålla höga avgifter och i högre utsträckning fokusera på mer traditionella verksamheter.

Projektet kommer för första gången tillhandahålla en fullständig statistisk deskription över hur medlemmarnas socioekonomiska profil har ändrats sedan 1980-talet. Ett särskilt fokus kommer riktas mot förändringarna i stad och landsbyggd. Ett annat mål med forskningen är att utröna om intäkts-maximerande principer fått större genomslag i församlingar där den politiska representationen har starkare kopplingar till de traditionella riksdagspartierna. Slutligen kommer vi också att analysera hur kyrkoavgiften (den före detta kyrkoskatten) påverkat förmågan att attrahera/behålla medlemmar.

Projektet förväntas öka vår förståelse hur ekonomiska incitament inom det civila samhället inte bara påverkar möjligheten att uppnå vissa mål utan även påverkar formuleringen av dem. Projektet kan därigenom sägas komplettera den befintliga religionshistoriska forskningen med ett kvantitativt-empiriskt fokus på de nationalekonomiska och statsvetenskapliga aspekterna av separationen stat-kyrka.