Ansökan: Språkstörning eller typisk språkutveckling? Utveckling av metoder för språklig bedömning av flerspråkiga barn i Sverige

Tidsperiod:

1 januari 2014 – 31 december 2018

Projektledare:

Ute Bohnacker

Projektdeltagare:

Margareta Jennische, Eva-Kristina Salameh

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

9 000 000 SEK

För de flesta flerspråkiga barn Sverige tar det ca 2 år att utveckla ett samtalsspråk på svenska, men för vissa barn tar det betydligt längre tid. Orsakerna till detta kan antingen ligga i miljön genom att barnet exponerats för lite för svenska, eller i att barnet har en språkstörning, dvs att barnets språkutveckling är påtagligt sen jämfört med jämnåriga barns. En språkstörning i skolåldern kan medföra stora inlärningssvårigheter och dyslexi. Definitionen av språkstörning hos ett flerspråkigt barn innebär att barnet måste uppvisa en störning på båda språken, då de underliggande faktorer som orsakar störningen påverkar båda språken. Forskningsbaserat material som beskriver typisk utveckling av olika modersmål i en svensk språkmiljö och typisk utvecklingsgång av andraspråket, svenskan, saknas nästan helt, men är nödvändigt om språkutvecklingen på båda språken ska kunna bedömas på ett tillförlitligt sätt. Projektets övergripande syfte är att utarbeta metoder för bedömning av flerspråkiga barns båda språk vid misstanke om språkstörning och därmed få ett adekvat underlag för intervention. Tidigare studier har visat att utvecklingen i respektive språk inte går att jämföra med enspråkiga barns utveckling. Både svenskan och de olika språk som talas i barnets miljö påverkar varandra ömsesidigt. I projektet kommer turkisk-svensktalande och arabisk-svensktalande barn i Sverige att studeras. Turkiska och arabiska tillhör olika språkgrupper men är båda välrepresenterade i Sverige; arabiska är det språk som har näst störst antal talare efter svenskan. Medel söks nu för att utarbeta beskrivningar samt modeller för modersmålsutveckling på respektive språk i en flerspråkig svensk miljö liksom för andraspråksutvecklingen, så att typiska utvecklingssteg och kliniska markörer för avvikande utveckling kan identifieras. För tillförlitligheten i kartläggningen beräknas insamling av språksampel från 200 barn behövas. Denna tvärsnittsstudie kompletteras med en longitudinell studie av en mindre grupp barn från 4 till 7 år, ca 10 på respektive språk (arabiska/svenska; turkiska/svenska). Dessutom undersöks 60 barn med misstänkt eller diagnosticerad språkstörning. Projektet bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare vid Institutionen för lingvistik och filologi, forskare inom logopedi vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och yrkesverksamma logopeder. Samarbetet innebär att det inom projektet finns lingvistiks kompetens för den språkvetenskapliga kartläggningen och logopedisk kompetens för kartläggning av språkstörningens kliniska effekter. Projektet anknyter dessutom direkt till ett internationellt forskningsnätverk om tvåspråkighet och språkstörning (COST Action IS0804 www.bi-sli.org), och nya flerspråkiga bedömningsinstrument som precis har utvecklats genom COST kommer att ingå i projektet. Feldiagnostisering av flerspråkiga barn innebär en stor kostnad för hälso- och sjukvården och en otillfredsställande situation för barnen och deras föräldrar. Projektet är av betydelse för att uppfylla den svenska Hälso- och sjukvårdslagen om vård på lika villkor.