Ansökan: Funktionell och strukturell neuroanatomi hos patienter med social fobi efter kognitiv-beteendeterapi eller SSRI-preparat givet som enskild eller kombinerad behandling

Tidsperiod:

1 januari 2014 – 31 december 2016

Projektledare:

Tomas Furmark

Projektdeltagare:

Wallenquist Ulrika

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

3 216 000 SEK

Bakgrund: Ångest är ett betydande folkhälsoproblem som drabbar nästan 30 % av befolkningen åtminstone under någon period i livet. Många personer plågas av en stark rädsla för att hamna i fokus för uppmärksamheten och bli skärskådade av andra. Detta kallas social fobi och tillhör de allra vanligaste ångestproblemen. Att tala inför en grupp, gå på anställningsintervju eller prata med obekanta personer är typiska problemsituationer. Upp till 10-15 % av befolkningen i västvärlden besväras så mycket av social ångest att livet påverkas negativt, och kring 2 % har svåra besvär. Social fobi har kallats ett demokratiproblem därför att många inte vågar yttra sig i grupper och ett jämställdhetsproblem eftersom besvären är vanligare bland kvinnor. Social fobi är svårbehandlat men betydande förbättringar kan nås med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller med serotoninaktiva läkemedel (SSRI-preparat).

För att kunna förstå de bakomliggande mekanismerna vid social fobi har forskare använt sig av hjärnavbildningstekniker. Undersökningar med magnetkamera (fMRI) har visat skillnader i synapsaktivitet mellan personer med social fobi och kontrollgrupper. Social fobi verkar sammanhänga med ett överkänsligt alarmsystem i hjärnan som gör att man lätt tolkar sociala situationer som hotande. Kärngruppen amygdala har en central roll i detta alarmsystem och samspelet mellan aktiviteten i amygdala och prefrontala kortex är viktigt för att påverka ångestnivån. Dessutom har avvikelser i hjärnans signalämnen, framförallt serotoninsystemet, visats vid social fobi.

Vi har fortfarande liten kunskap om varför behandling av social fobi lyckas eller misslyckas. En lärdom från behandlingsforskning är att en persons förväntningar på den positiva effekten av ett läkemedel eller en behandling kan leda till ett tillfrisknande utan att de faktiskt fått de verksamma beståndsdelarna. Denna placeboeffekt kan vara stark och har tidigare visats ge liknande förändringar på hjärnans aktivitet som aktiv medicin. Ett sätt att förbättra behandlingseffeken kunde vara att kombinera SSRI med KBT. Elegantast vore då om man kunde knyta effekten till en mekanism i hjärnan.

Serotonintransportören är det protein som transporterar tillbaka serotonin till sändarcellen. Proteinets funktion och effektivitet styrs genetiskt och tros vara del i den mekanism som leder till att SSRI, och kanske även andra behandlingar, ger ångestdämpande effekter. Transportörfunktionen kan mätas med positronemissionstomografi (PET). Likaså kan fMRI användas för att karlägga hur aktiveringslandskapet i hjärnan förändras av behandling.

Frågeställningar och syfte: Projektet har som huvudsyfte att kartlägga vilka mekanismer i hjärnan som ligger bakom den ångestdämpande effekten av behandling.

Ett delmål är studera hur förväntningar (placebo) påverkar utfallet av en 9-veckors behandling med SSRI-preparat (escitalopram). Personer med social fobi kommer då att slumpas till två grupper, alla kommer att få samma medicinering och dos, men hälften av dem kommer att tro att de får ett inaktivt läkemedel med samma biverkningar som SSRI-preparat, vilket kommer att sänka deras förväntningar om förbättring. Personerna undersöks med PET för att se hur om skillnader i behandlingseffekt påverkar transportörproteinet för serotonin. Aktivitetsskillnader i hjärnan, liksom behandlingens strukturella påverkan på hjärnans grå och vita substans, kommer dessutom att studeras med magnetkamera. Deltagarna ombeds även att lämna salivprover för genetiska analyser.

Ett annat delmål är att, på samma sätt, undersöka hur kombinerad SSRI+KBT behandling skiljer sig från behandlingarna givna var för sig. Vi har redan tidigare samlat in data från personer som fått kombinerad farmakologisk och psykologisk behandling. Genom att en grupp som får enbart KBT läggs till SSRI-studien ovan kan alla relevanta jämförelser göras. På detta sätt kan projektet kartlägga hur synapsaktivitet, strukturella förändringar, och funktioner hos serotonint