Ansökan: Att framföra livets rytm - interpretation av tid i Olivier Messiaens orgelverk

Tidsperiod:
1 januari 2014 – 31 december 2016
Projektledare:
Jonas Lundblad
Finansiär:
Vetenskapsrådet
Bidragstyp:
Projektbidrag
Budget:
2 550 000 SEK

Musiken berättar livets rytm men hur gör musikern det?

En av våra vanligaste föreställningar om musik är att den går djupare in i människan än orden och väcker vårt innersta till liv. Genom att befinna oss i musikens skeende händer något med oss och vårt förhållande till både oss själva och omvärlden. Tanken dyker upp i olika kulturer och tider men i den västerländska traditionen hänger den också på ett särskilt sätt samman med romantikens konstsyn och det moderna samhällets framväxt. Redan kring år 1800 reagerade filosofer mot nackdelarna av ett industriellt och rationaliserat samhälle där urvisarnas obevekliga gång på klockan blivit tecknet på en tid som löper ifrån människan. Filosofen Schelling var en dessa och hävdade att det finns en djupare rytm i livet, en naturens rörelse framåt där också människan kan återfinna harmoni med sig själv och omvärlden. Precis som honom har också senare tänkare (bland dem Bergson, Husserl och Deleuze) hävdat att rytmen är musikens viktigaste egenskap; den låter åhörarna ana sin egen mänskliga livsrytm och kan förändra erfarenheten av tid så den blir intensiv, dramatisk och kreativ istället för statisk och likformad.

Knappast någon modern kompositör har låtit sådana tankar prägla sin musik så mycket som fransmannen Olivier Messiaen (1908-1992). I sin musik försökte han medvetet omsätta spekulativa idéer om musikens rytmer i en ny musik som skulle bli lika flexibel, smidig och komplex som livet självt. Med en egen musikteori skapade han verk som på ett extatiskt vis skulle omskapa åhörarnas jämnt försvinnande historia genom att föra dem in i ett nytt landskap av starka färger och en intensiv närvaro av tid; en musik där dåtiden och framtiden blivit till delar av en skimrande nutid. Det här projektet undersöker hur musiker kan framföra denna musik för att kunna låta en sådan förändring komma till stånd. Hur spelar man en repertoar som har ambition att förändra människans erfarenhet av sig själv och världen?

För Messiaen var orgeln genom livet det instrument där han själv försökte åstadkomma detta, i olika kyrkors väldiga hav av återklanger. Riktigt hemma var han vid ?sin? egen orgel i kyrkan Sainte Trinité i Paris. Där han kunde prova ut sin musik vid spelbordet, lyssna till hur klangen långsamt dog bort mellan valven och skriva ned resultatet mellan notlinjerna. Ja, denna specifika situation blev till en del av stycken själva och kringresande skickliga organister har nu i decennier försökt gestalta något liknande vid helt andra instrument och i helt andra typ av akustiska rum. Bland musiker finns det knappast någon grupp som är så beroende av rummets förutsättningar som organister, musiker som låter hela kyrkorum fyllas till bredden av de rytande orgelpipornas rytmer.

I det här projektet kommer jag som organist vid spelbordet och genom mikrofoners förblivande klangminnen utforska hur det är möjligt att återskapa den där speciella upplevelse av rummets tid som Messiaen försökte notera i sina orgelverk. Jag kommer undersöka hur han skrev ned dem, hur han själv spelade dem vid orgeln i Trinité och sedan själv bege mig till Paris för att i detta ?orgel-Mecka? själv låta hans verk åter sätta luftens ljudvågor i gungning. Efter att ha arbetat fram en bild av hur musiken där själv återskapar en livets rytm kommer jag resa till andra instrument och andra klangrum i jakt på samma erfarenhet. För att göra musiken rättvisa krävs olika tempon, olika tid för musiken att klinga ut, skiftande klanger och rytm samt variation av hur häftigt pipornas klang föds och dör. Genom träget arbete kommer sådana skillnader att provas ut, dokumenteras och analyseras för att till slut kunna sammanfatta en bild av vad som krävs för att anpassa varje framförande till de krav som rummen ställer för musikern, ofta själv dold långt borta på en läktare uppe vid ena kortväggen.

Med hjälp av Messiaens musik och orgeln är det möjligt att visa på hur akustiken är en del av varje musikverk och hur musikerna yt

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin