Ansökan: Homo elector: Väljaren i samhällsvetenskap, politik och reklam under mellankrigstiden

Tidsperiod:

1 januari 2015 – 31 december 2017

Projektledare:

Petter Tistedt

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

2 310 000 SEK

Homo elector: Väljaren i samhällsvetenskap, politik och reklam under mellankrigstiden

Under åren kring första världskrigets slut införde en rad europeiska stater allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Det är lätt att tänka sig dessa rösträttsreformer som en slutgiltig fullbordan av ofta långa och svåra demokratiseringsprocesser. Men en central utgångspunkt i detta projekt är att den allmänna och lika rösträtten inte bör förstås som en slutpunkt eller en fullbordan. Istället ska rösträtten förstås som en startpunkt för nya strider och förhandlingar om centrala demokratiska begrepp.

I centrum för denna undersökning står begreppet "väljaren". Detta är en ständigt närvarande och grundläggande kategori i alla demokratier där folket väljer sina representanter. Men trots detta har den historiska formeringen av väljarkategorin efter den allmänna och lika rösträtten ägnats föga uppmärksamhet. I detta projekt kommer den svenska mellankrigstiden att undersökas som ett särskilt givande exempel. Den övergripande forskningfrågeställningen för undersökningen är: Hur formades kategorin "väljare" efter införandet av allmän och lika rösträtt? Tre mer specifika frågor kommer att besvaras i var sin fallstudie: Hur producerades och användes kunskap om folkets åsikter? Vilka förgivettaganden om hur medborgarna bildade sina åsikter underbyggde politiska debatter och kampanjarbete? Vilka kriterier för beaktansvärda åsikter ställdes upp?

För de flesta som engagerade sig för demokratin under mellankrigstiden var frågan om hur "folket" kunde representeras på ett legitimt sätt ett påtagligt praktiskt problem. Demokratin krävde svar på frågor om vilka val och åsikter och vilka sätt att mobilisera stöd som var legitima i den nya politiska ordningen. Medborgarna var tvungna att kontinuerligt bildas, mobiliseras och analyseras, varvid väljaren blev en grundläggande kategori inom bildningsrörelser, politiskt kampanjarbete och samhällsvetenskapliga undersökningar. Därmed blev också väljarbegreppet en del i en mängd praktiska svar på frågan om hur relationen mellan folket och dess representanter bäst kunde utformas. Det betyder i sin tur att väljarbegreppets förvandlingar kan studeras i en rad olika sammanhang: i anslutning till poltiska debatter, i valstatistiska studier, i utformningen av valreklam, i debatter om politisk propaganda och mycket mer.

Detta forskningsprojekt utgör ett ett nytt bidrag till kunskapen om hur en demokratisk politisk kultur tog form efter den allmänna och lika rösträtten. Projekt bidrar dessutom med en mer generellt viktig kunskap om hur lösningar utformades på demokratins grundläggande fråga: hur kan "folket" representeras på ett politiskt legitimt sätt? I vår tids demokratidebatter fortsätter detta att vara en central fråga, oavsett om debatterna rör politikens kommersialisering, EU:s konstitution, den globala kapitalismens eliter eller sociala mediers politiska potential. Vilken roll medborgaren som väljare kan och ska ha är i dessa sammanhang en öppen fråga. Men väljaren har aldrig varit en okomplicerad kategori, utan har tvärtom ständigt varit föremål för politiskt betydelsefulla förhandlingar. En undersökning som visar hur väljarkategorin formades hjälper oss med andra ord att förstå de historiska förutsättningarna för några av vår tids mest centrala politiska frågor. Målet med projektet att bidra med nya möjligheter att diskutera vad medborgaren som väljare är och kan vara.