Ansökan: Nya perspektiv på fransk ljudhistoria - vad lånord i bretonskan kan berätta.

Tidsperiod:

1 januari 2015 – 31 december 2018

Projektledare:

Anders Jörgensen

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 260 000 SEK

Det övergripande målet med mitt projekt är att belysa det franska språkets historia. Den franska språkforskningen står traditionellt mycket starkt i Sverige och namn som Johan Vising och Carin Fahlin har varit mycket tongivande när det gäller fransk filologi. När det gäller det franska språkets historiska utveckling kvarstår dock en del frågor. Detta är särskilt fallet när det är tal om "den mörka perioden", ca. 400-1050 e.Kr. där vi inte har några texter skrivna på folkspråket (franska) - det var nämligen enbart latin som användes som skriftspråk. Det finns dock ett ännu outnyttjat sätt att få insikt i hur det franska talade språket såg ut under den här perioden. Det hände nämligen någonting i Gallien (ungefär dagens Frankrike) omkring 400 år e.Kr. Ett annat folk dyker upp i regionen - det är kelter som har flytt från den anglosaxiska invasionen av de brittiska öarna. Dessa kelter kom huvudsakligen från Cornwall och Devon och de bosatte sig i det nordvästra Frankrike, i ett område kallat Armorica (dagens Bretagne). Här bor faktiskt deras släktingar fortfarande kvar - om man åker till Bretagne i Frankrike kan man fortfarande få höra detta keltiska språk (bretonska) talas.

Eftersom bretoner och fransmän har levt sida vid sida sedan 400-talet finns det här en unik möjlighet att undersöka båda språkens historia parallellt. För det är nämligen så att bretonskan är starkt påverkad av franskan; det märker man särskilt på de många lånorden som kommit från franskan till bretonskan. Det handlar om ett mycket stort antal låneord från olika historiska perioder. De här låneorden har inte ändrats mycket sen den dagen de lånades in. Därför kan man nästan säga att bretonskan har fungerat som en slags ?frysbox? där urgamla franska ord har bevarats nästintill oförändrade.

Det är det här unika materialet som jag vill undersöka i mitt projekt. Genom att sammanställa alla dessa lånord i den äldre bretonskan (1450-1650 e.Kr.) kommer jag att kunna uttala mig om hur franskan har sett ut under tidigare stadier. Dessutom kommer den här samlingen av franska lånord att kunna ge oss en helt unik inblick i den franska dialekt (gallo) som talats i området sen medeltiden. Den här dialekten talas faktiskt fortfarande i Bretagne idag, men vi vet mycket lite om hur dialekten har sett ut tidigare under historien. Eftersom skriftspråket i regionen var latin och senare standardfranska har vi nästan ingen information om hur denna dialekt har sett ut innan den började beskrivas av språkforskare under 1800-talet. Även här kommer lånorden att kunna utgöra en rik källa av information.

Med min bakgrund i keltisk filologi kommer jag att kunna angripa dessa frågor från ett ovanligt perspektiv. Jag har arbetat med det bretonska språket sedan sent 90-tal och har god kännedom om dess texter och historiska utveckling. Jag har dessutom intresserat mig för det franska språkets historia och dess förhållande till bretonskan. När jag nu lägger fram detta projektförslag är det med förhoppningen om att kunna erbjuda ett annorlunda perspektiv på det franska språkets utveckling. Genom att samla, analysera och datera de många franska lånorden i bretonskan hoppas jag kunna bidra med ett helt nytt perspektiv på den franska ljudhistorien.