Ansökan: Genetiska bevis för spridning av jordbruk och boskapsskötsel i Afrika

Tidsperiod:
1 januari 2015 – 31 december 2018
Projektledare:
Carina Schlebusch
Finansiär:
Vetenskapsrådet
Bidragstyp:
Projektbidrag
Budget:
6 000 000 SEK

Ett genetisk perspektiv på spridning av jordbruk och boskapsskötsel till södra Afrika

Spridningen av jordbruk i olika delar av världen har haft en markant påverkan på hur människor lever i dag och på hur vi är fördelade över jordklotet. När vädret blev varmare för omkring 10 000 år sedan ökade folkmängden. Ungefär samtidigt uppkommer jordbruket på olika platser runt om i världen. Arkeologiska bevis från olika kontinenter visar tydliga kopplingar mellan befolkningsökningarna och anammandet av en jordbrukslivsstil samt spridningen av dessa metoder till närliggande regioner. I många fall har denna spridning lett till att hela kontinenter omvandlats från jägar-och samlarsamhällen till jordbrukssamhällen. Det är dock mycket svårt att se från de arkeologiska källorna om endast bondekulturen spreds till andra platser eller om människor med kunskap om jordbruket själva migrerade. Dessutom är det svårt att se i vilken utsträckning jordbrukarna blandas med eller ersätts av lokala jägare och samlare. Genom att utföra populationsgenetiska analyser på olika jordbruks- och jägar-samlargrupper kan värdefull information erhållas i frågan om huruvida jordbrukets spridning innefattade förflyttning av människor eller idéer. Den här typen av studier kan vidare bidra till att utreda vilka vägar eventuell migration har tagit samt även ge oss dateringar för när migranter har anlänt till nya områden.

Spridningen av jordbruket från Mellanöstern till Europa har undersökts grundligt inom arkeologi, språkforskning samt genetik, medan spridningen på andra kontinenter har undersökts i mindre omfattning. I Afrika har mycket mer gjorts inom språkforskning och arkeologi än inom genetiken. Expansionen av Bantu-talande bönder från deras västafrikanska ursprungsområde vidare till hela Afrika söder om Sahara, är utan tvekan en av världens största jordbruksexpansionsvågor. De genetiska data som hittills har presenterats indikerar att Bantuexpansionen till största del innefattade migration av människor snarare än idéer. Men de teorier som finns kring hur migrationsvägarna såg ut baseras mestadels på språkforskning och arkeologiska slutsatser. Enligt dessa har Bantu-talande människor spridits längst två rutter från västra Afrika, där den östra rutten antas ha gått via östra Afrika innan de nådde södra Afrika medan den västra rutten gick direkt söderut. Storskaliga genetiska undersökningar har mest utförts på Bantu-talande människor från västra och östra Afrika. Eftersom södra Afrikas Bantu-talande människor representerar de yttersta områdena av både den östliga och västliga expansionen, skulle storskaliga studier av dessa individers genuppsättningar bidra med värdefull information om när Bantu-expansionen skedde och hur den gick till.

Expansionen av Bantu-talande människor till södra Afrika var dock inte den första gången en jordbruksekonomi spreds till södra delen av kontinenten. När de anlände till södra Afrika stoppades de först av Khoe-talande boskapsskötare som bebodde de betesmarker som för närvarande innefattar stora delar av Sydafrika och Namibia. Enligt arkeologiska studier kom Khoe-herdekulturen tidigare, i en separat expansionsvåg som som ledde från Östafrika ner till södra Afrika. I nuläget är det dock oklart även här huruvida spridningen skedde via migrerande människor eller via idéöverföringar.

Den aktuella studien syftar till att undersöka de två olika jordbruksexpansionsvågor som gick till södra Afrika (spridningen av Khoe-boskapsskötsel och Bantu-jordbruk), genom att analysera en stor mängd tätt placerade DNA polymorfier spridda över hela genomet från 70 individer från två Khoe-populationer och 280 individer från tre sydvästliga Bantu-talande populationer och från elva sydöstliga Bantu-talande populationer. Resultaten kommer att användas för att dra slutsatser om i vilken utsträckning dessa vågor åtföljdes av personer som flyttade från någon annanstans, var de inkommande folket kommer ifrån och när dessa människor nått de södra delarna a

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin