Villkor för dialog: inkludering av av unga muslimska aktivister i förebyggandet av radikalisering i Sverige och Danmark
- Tidsperiod:
- 1 januari 2016 – 31 december 2017
- Projektledare:
- Markus Holdo
- Finansiär:
- Forte
- Bidragstyp:
- Oklassificerat
- Budget:
- 1 600 000 SEK
I min tidigare forskning har jag undersökt hur marginaliserade grupper kan agera för att bli erkända i offentlig deliberation.
Min forskning har använt sociologen Pierre Bourdieus arbete och kretsat kring hur aktörer drar nytta av olika typer av kapital för att främja sina intressen i offentlig deliberation. Baserat på min forskning om ”deltagande budgetering” i staden Rosario i Argentina visar min avhandling att statligt sponsrade arenor för deliberation kan fungera som strategiska sociala fält där det utkämpas en kamp för erkännande av nya former av kapital. På grundval av "deliberativt kapital" kan deltagare kräva ett erkännande från andra medborgare liksom av politiska beslutsfattare. Studien om Rosarios deltagarbudget visar att deltagarna förväntade sig offentliga erkännande för deras engagemang för demokratiska värden. Studien visar dessutom att lokala politiker hade skäl att respektera deltagarnas självständighet.
Den föreslagna studien är liksom min tidigare forskning fokuserad på det civila samhällets roll i att skapa meningsfulla deltagandeformer för marginaliserade grupper. Studien fokuserar på statliga försök att förhindra radikalisering av muslimska ungdomar i Sverige och Danmark. Genom intervjuer med unga muslimska aktivister och företrädare för statliga myndigheter som ansvarar för åtgärder mot radikalisering kommer studien att undersöka villkoren för samarbete mellan stat och civilsamhället inom detta policy-område. Genom att jämföra erfarenheter i två länder kommer projektet att undersöka hur institutioner och variationer i integrationspolitikisk inriktning påverkar dessa villkor. Forskningsfrågorna är: vilka sociala och politiska mekanismer gynnar inkluderandet av unga muslimer i dialoger mellan stat och civilsamhället om islamisk radikalisering, och vilka mekanismer utgör hinder för inkludering? Och hur påverkar institutionella variationer möjligheterna till meningsfulla dialoger mellan unga muslimer och statliga myndigheter?