Lyssningssvårigheter hos barn med språkstörning
- Tidsperiod:
- 1 januari 2016 – 31 december 2018
- Projektledare:
- Cecilia Nakeva von Mentzer
- Projektdeltagare:
- Håkan Hua, Jennie Pihlgren, David R Moore
- Finansiär:
- Forte
- Bidragstyp:
- Oklassificerat
- Budget:
- 3 290 000 SEK
Syftet med den planerade forskningen är att undersöka mekanismer i auditiv bearbetningsförmåga och talperceptionsförmåga hos barn i åldrarna 7-12 år med och utan diagnostiserad språkstörning. Det övergripande målet med forskningen är att pröva hypotesen att en del barn med språkstörning har lyssningssvårigheter, s.k. ”APD, auditory processing disorder” som inte är möjliga att upptäcka med tonaudiometri – standardtestet för hörselprövning. Det långsiktiga syftet med forskningen är att förbättra taluppfattningen hos barn med språkstörning. Barn med språkstörning utgör ca 5-8% av alla yngre skolbarn, således en mycket stor population. Idag saknas evidensbaserade vårdprogram i logopedisk och audiologisk klinik i Sverige för utredning och behandling av barn med lyssningssvårigheter. Många av de här barnen riskerar inlärningssvårigheter i skolan. I den planerade forskningen undersöker vi taluppfattning i svåra lyssningsmiljöer (tal i brus) vilket är den enskilt vanligast rapporterade svårigheten hos barn med lyssningssvårigheter. Vi kommer använda dels ett nytt analytiskt taluppfattningstest för svenska barn, dels ett amerikanskt test som prövar hur läppavläsning, efterklang, olika ljudkällor i rummet och snabbt tal påverkar barnens taluppfattning, något som är mycket lite undersökt tidigare. Forskningen kommer skapa ny kunskap om hur samspelet mellan auditiv-sensorisk bearbetningsförmåga, tal- och språkbearbetningsförmåga, och exekutiva funktioner hos individen ser ut vid lyssning i komplexa miljöer. Med ökad insikt i detta kan de långsiktiga konsekvenserna av lyssningssvårigheter, som socialt utanförskap, skolproblem och svårigheter att komma till rätta i samhället förebyggas.