Rättslig kompensation för förluster av biodiversitet - en nettoförlust?
- Tidsperiod:
- 1 januari 2016 – 31 december 2018
- Projektledare:
- Charlotta Zetterberg
- Projektdeltagare:
- Henrik Josefsson
- Finansiär:
- Vetenskapsrådet
- Bidragstyp:
- Projektbidrag
- Budget:
- 3 840 000 SEK
Ett av EU:s mål har varit att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2010, men målet har inte uppfyllts, istället fortsätter många arter och livsmiljöer att minska. Kompensation för skada på livsmiljöer är ett rättsligt krav i EU:s habitatdirektiv och direktivet om miljöansvar, men det finns inget generellt krav på att kompensera för förluster av biologisk mångfald, t.ex. till följd av den allmänna bebyggelseutvecklingen, vilket totalt sett leder till nettoförluster. För att hindra fortsatt försämring har EU fastställt en strategi för biologisk mångfald som syftar till att "säkerställa ingen nettoförlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster" till år 2020. Denna studie syftar till att analysera de bedömningar som görs, när kompensationskrav används som en metod för att åtgärda förlust av biologisk mångfald på plats. I fokus står olika beslutsunderlag som miljökonsekvensbeskrivningar i samband med tillståndsprövningar av planerade verksamheter och åtgärder såväl som strategiska miljökonsekvensbeskrivningar vid planer och program. En genomgående fråga är om dokumentationskraven och processerna ger tillräcklig information och förutsättningar för att kompensera för förluster. En ambition är t.ex. att förhindra situationer när verksamhetsutövare ges tillstånd med krav på kompensation för förlust av biologisk mångfald och kompensationen eller återställningen sedan i praktiken misslyckas. En annan ambition är att utforma kriterier som anger en lämplig nivå på t.ex. verksamhetsutövares kompensationsansvar för att inte den totala biologiska mångfalden försämras.