Läxhjälp som skuggutbildning

Tidsperiod:

1 januari 2016 – 31 december 2018

Projektledare:

Eva Forsberg

Projektdeltagare:

Helen Melander, Marie Karlsson, Johanna Svahn, Stina Hallsén

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

7 466 000 SEK

I takt med sjunkande resultat på internationella kunskapsmätningar och med utbildning som ett allt viktigare kapital för individer och samhälle har betydelsen av läxor och läxhjälp betonats, inte minst i politiska sammanhang. Olika statliga bidrag till läxhjälp har resulterat i en växande läxhjälpsmarknad med offentliga, privata och ideella organisationer, ofta med ”läxhjälp till alla” som paroll. Forskning om svensk utbildning har främst fokuserat det formella utbildningssystemet, och på senare tid även privata friskolor. Däremot saknas nästan helt studier av organiserad komplementär utbildning som sker utanför ordinarie lektionstid, och som är knuten till den formella utbildningens innehåll. Läxhjälp kan handla om hjälp med läxor i olika skolämnen, stöd inför nationella prov eller studiestöd i vidare bemärkelse.

I internationell forskning studeras detta inom ett fält benämnt Shadow Education då stödet utformas och förändras i relation till det ordinarie skolsystemet. Globalt är skuggutbildning ett växande fenomen mest beforskat i Ostasien och USA, men som numera även rymmer studier från andra kontinenter. Det är dock närmast en total avsaknad av studier från utbildningssystemen inom den skandinaviska välfärdsmodellen, bland annat på grund av att skuggutbildningen haft en liten omfattning här.

Projektets mål är att utveckla kunskap om läxhjälp och dess betydelse för deltagare och verksamhet samt att analysera läxhjälp som skuggutbildning. I projektet besvaras två övergripande forskningsfrågor: Hur konstrueras och förhandlas undervisning, lärande och identiteter i läxhjälpens skilda sammanhang? och Hur reflekteras den ordinarie skolan i detta? Läroplansteori och etnometodologi kombineras i en analys av läxhjälp med fokus på hur kunskap, lärande och identiteter konstrueras i policy, social interaktion och berättelser. I tre delstudier undersöks läxhjälp som är tillgänglig för elever i den svenska grund- och gymnasieskolan i ett län som omfattar både storstad och landsbygdsområden med mindre tätorter. Här finns en variation av läxhjälpsverksamheter med skilda syften, olika former och som drivs i regi av olika aktörer.

Projektets design är svar på efterfrågan av explorativa och kvalitativt inriktade studier som tar hänsyn till det sammanhang som läxhjälp sker i. Utifrån vår förstudie är tre delstudier planerade: Delstudie 1, Undervisning, lärande och identitetsformering i policy om läxhjälp, inrymmer tre steg. För det första genomför vi en inledande kartläggning i ett svenskt län av läxhjälp i olika former. För det andra undersöker vi hur läxhjälp förhandlas och legitimeras i nationell reglering. För det tredje studerar vi läxhjälpsorganisationernas policy om lärande, undervisning och deltagare så som det uttrycks på websidor och i reklam, organisationsplaner, årsberättelser och intervjuer med anordnare av läxhjälp. Delstudie 2, Undervisning, lärande och identitetsformering i praktiker för läxhjälp, handlar om läxhjälpens pedagogiska praktik, det vill säga hur undervisningen är organiserad, hur elevers lärandeprocesser ser ut och vilken kunskap som görs gällande och behandlas som betydelsefull. Vi undersöker också de identiteter som framträder i samspel mellan läxhjälpare, elever och föräldrar och exempelvis de förväntningar man knyter till olika identitetspositioner. Delstudien baseras på videoinspelningar av läxhjälp. Delstudie 3, Läxhjälpares, elevers och föräldrars identiteter i berättelser om läxhjälp, har som mål att undersöka deltagarnas berättade erfarenheter av läxhjälp. Hur ser läxhjälpare, elever och föräldrar på att arbeta med, arrangera, delta i och få läxhjälp? Genom att studera deltagarnas berättelser om läxhjälp kan vi få syn på olika möjliga och omöjliga identitetspositioner, men också få en förståelse för de normer och värderingar som lever i talet om läxhjälpsverksamheter.

I många avseenden är detta som helhet ett banbrytande projekt, som kommer att ge empiriskt grundad kunskap om en växande läxhjälpsma