Vad får vi för mat idag? Kvinnorna, barnen och tillgången till mat i staden: fallet Addis Ababa

Tidsperiod:

1 januari 2016 – 31 december 2022

Projektledare:

Eva-Charlotte Ekström

Projektdeltagare:

Magnus Jirström, Yemane Berhane, Beatrix Alsanius, Katarina Ekholm Selling

Finansiär:

Formas

Bidragstyp:

Oklassificerat

Budget:

10 000 000 SEK

Livsmedelstrygghet är en avgörande drivkraft för global hållbar utveckling. Världens befolkning blir i snabbt takt allt mer urban. Utvecklingen i Afrika skiljer sig inte i det avseendet. Afrikas städer växer snabbt och den prognosticerade fördubblingen av kontinentens befolkning från drygt en miljard idag till drygt två miljarder 2050 kommer till största delen att ske i städerna. I städerna råder ofta andra livsstilar, inkomstkällor, kostmönster och hälsotillstånd än på landsbygden. Stadsinnevånarna blir till stor del beroende av att kunna köpa mat även om stadsjordbruk idag utgör ett viktigt tillskott för många. Låga, osäkra och oregelbundna inkomster gör, i kombination med varierande tillgång och fluktuerande priser pga säsongsvariationer i jordbruksproduktionen, att många stadsinvånare kämpar för sin och sin familjs överlevnad. Fattigdomen breder ut sig även i städerna och stadsmiljöerna för de stora grupperna fattiga måste ofta beskrivas som miserabla. För att studera en uthållig tillgång till, och produktion av nyttiga, säkra livsmedel är fokus inom ramen för denna ansökan på en megacity (Addis Ababa) i Östafrika; ett område som förutom de utmaningar som kraftig befolkningstillväxt och urbanisering innebär också skakas av de negativa följderna av global klimatförändring med dess negativa konsekvenser på livsmedelsförsörjning. Addis Ababa har upprepade gånger varit föremål för matrelaterade upplopp. Detta projekt fokuserar på hur 2000 slumpmässigt utvalda hushåll i Addis Ababas införskaffar och använder livsmedel. Som en del av projektet genomförs en detaljerad kartläggning och analys av hur dessa hushåll nyttjar stadens formella såväl som informella försäljningsställen av mat såsom torgmarknader, stormarknader, snabbköp, närbutiker, gatuhandlare, m.fl. Därtill ska förekomsten av stadsjordbruk kartläggas då det för en del hushåll i Addis Ababa också utgör en källa till egenproducerad mat. Inköpsmönster kommer att analyseras i relation till de utvalda hushållens sociala och ekonomiska förutsättning. I hushållsstudierna tas ett brett grepp för att förstå samtliga faktorer som påverkar hushållets och de enskilda hushållsmedlemmarnas näringssituation. Mikrobiella, kemiska och fysikaliska faror som äventyrar livsmedelssäkerheten kan motverka konsumenternas hälsa även då matförsörjningen är trygg. I en fallstudie undersöks stadsodlade produkter vid dess försäljningsställen för förekomst av biologiska och kemiska faror. Syftet är att förstå huruvida och i vilken utsträckning konsumtionen av mat är tillräcklig, säker, stabil över tiden, näringsrik och hälsosam. Under- och felnäring är allvarliga problem både i Etiopiens städer och på dess landsbygd och det är angeläget att förbättra vår kunskap om de komplexa orsakssamband som förklarar situationen. Projektet är särskilt inriktat på att förstå hur hushållens socio-ekonomiska status påverkar en trygg och säker matförsörjning. Inom hushållet är det inte minst de unga och barnens situation som står i centrum för analysen. Relaterat till detta kommer särskilt kvinnors betydelse för, och möjligheter till att bidra till en tryggad urban matförsörjning på hushålls- såväl som på individnivå att studeras särskilt. Kvinnors status påverkar deras möjligheter till adekvat omsorg, inklusive kostberedning för barn och familj. Denna studie inriktad på urbana hushålls matförsörjning blir särskilt relevant då Etiopiens kvinnor anses ha en mycket svag position i samhället. Projektet kommer att genomföras av ett multidisciplinärt forskarlag med medlemmar från Sverige, Storbritannien och Etiopien. Fältarbetena genomförs i nära samarbete med lokala aktörer och organisationer. Kvalitativa och kvantitativa metoder används och i den inledande fasen kommer möten och intervjuer med invånare och representanter från lokala myndigheter, privata företag, och frivilligorganisationer lägga grunden för utformandet av olika tekniker och instrument för datainsamling. Genom ett kontinuerligt informationsutbyte och samarbete med ovan nämnda aktörer möjliggörs och underlättas en dialog som blir viktig i slutfasen av projektet då preliminära resultat slutsatser behöver diskuteras med projektets målgrupper. Därefter kan definitiva resultat och förslag till intervention presenteras och kommuniceras dels till invånare, affärsidkare, lokala myndigheter samt representanter för lokala organisationer i Addis Abeba men också till centrala myndigheter och beslutsfattare, samt det internationella samfundet.