Selektiva progesteronreceptor-modulerare för behandling av premenstruellt dysforiskt syndrom

Tidsperiod:

1 januari 2017 – 31 december 2019

Projektledare:

Inger Sundström Poromaa

Projektdeltagare:

Erika Comasco, Johan Wikström

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

2 100 000 SEK

Det är väl känt sedan länge att kvinnliga könshormoner, östrogen och progesteron, påverkar kvinnors humör och välbefinnande. För majoriteten av kvinnor i reproduktiv ålder ger detta sig uttryck i milda symptom som inte behöver någon behandling, men för 3-5% av kvinnor leder hormonförändringarna under menstruationscykeln till handikappande mentala symptom; premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). Även hos kvinnor med depressions- och ångestsyndrom finner man inte sällan en försämring inför menstruation, som kan kvarstå trots adekvat behandling. Det finns goda skäl att särskilt utpeka progesteron som den symptomprovocerande faktorn vid PMDS, även om de biologiska processer som leder fram till symtombilden är oklara.Idag är förstahandsbehandling vid PMDS serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Även om dessa läkemedel är mycket effektiva, så passar de inte för alla kvinnor och ytterligare behandlingsalternativ är av värde. Dessutom vore det önskvärt med en behandling som mer specifikt angriper de mekanismer som ligger bakom syndromet.Selektiva progesteronreceptor-modulerare binder till och hämmar progesteron-receptorer i hjärnan. Detta är en relativt ny klass av läkemedel som tagits fram för behandling av myom och endometrios. Liknande preparat har tidigare prövats vid PMDS men studierna har varit av undermålig kvalitet och har inte gett något övertygande svar på om behandlingen skulle kunna vara av värde eller ej. I denna prövar-initierade, multicenter, dubbel-blindade, placebo-kontrollerade studie kommer vi att utvärdera om en selektiv progesteronreceptor-modulerare kan användas som behandling vid PMDS. Dessutom kommer vi att använda ramverket för denna kliniska prövning för att närmare undersöka hur progesteron påverkar emotionell bearbetning hos kvinnor med PMDS, för att skapa oss en bild av var och hur progesteron interagerar med de emotionella nätverk i hjärnan som genererar och vidmakthåller ångest och depressionssymtom. Emotionsbearbetning kommer att studeras med funktionell magnetkameraundersökning (fMRI) och psykofysiologiska tester före och under behandling. Vi kommer också att undersöka hur behandlingen påverkar hjärnans viloläge och morfologi. Resultaten kommer att relateras till perifert genuttryck av gener som har betydelse för serotoninsystemets funktion, samt till nivåer av progesteron och dess nedbrytningsprodukter. Förutom att studien kan leda fram till en helt ny behandlingsprincip för kvinnor med PMDS är studien också en viktig pusselbit i vår förståelse av de psykoneurobiologiska mekanismer som ligger bakom progesteronets symtomprovocerande effekt hos kvinnor med PMDS, depression och ångest.