Hur ser du ut människa? Illustrationer av människan som art och ras i vetenskapliga publikationer från 1800 till nutid.

Tidsperiod:

1 november 2016 – 31 december 2018

Projektledare:

Ulrika Kjellman

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

2 046 000 SEK

Vi känner alla igen bilden av den evolutionära stegen där den krökta, håriga, schimpansen stegvis förvandlas till en upprättgående människoapa för att slutligen, vid stegens krön, ha utvecklats till den rakryggade, icke hårbeklädda människoarten homo sapiens. Även människoraserna, gestaltade i rött, gult, svart och vitt, med tillhörande givna fysionomiska drag, tillhör de bildretoriska uttryck som spridits frekvent under senaste århundraden och som vi alla är tämligen bekanta med.Många av dessa bilder började produceras i och med ingången till 1800-talet när nya bildproduktionsmetoder skapade möjlighet till en mer storskalig produktion och effektiv spridning av bildmaterial. Dessa teknologiska landvinningar sammanföll sedan med etablerandet av nya vetenskapliga discipliner som exempelvis rasvetenskap, fysisk antropologi och evolutionsbiologi, där människan som art och ras vann ett alldeles särskilt intresse. Genom bilderna kunde man snabbt tillgängliggöra både de nya vetenskapliga landvinningarna och de ideologiska antaganden som genomsyrade dessa discipliner till en stor publik. Med förändringar i bildteknologi, vetenskapliga intressen och ideologiska övertygelser förändrades efterhand de bilder som producerades men i alla skeden vittnar de om tidens föreställningar kring människan som art och ras.Förutom att historiskt vittna om vetenskapliga förhållanden och ideologiska antaganden har dessa bildgestaltningar fortfarande en kraft att påverkar våra tankar och föreställningar om människan som art och ras. En anledning är att de förändringar av bildretorik och visuella gestaltningar som uppstått genom att vetenskaperna producerat nya forskningsresultat inte nödvändigtvis inneburit att gamla bildretoriska gestaltningar ersatts. Tvärtom finns en tendens att gamla bildformer och gestaltningar lever kvar och kontinuerligt reproduceras – trots att de står i strid med nya vetenskapliga landvinningar.Kraften hos dessa vetenskapliga bilder och överhuvudtaget insikten om bildens allt mer ökade betydelse i vårt visuellt orienterade samhälle gör det viktigt att undersöka hur detta material konstruerade och producerade föreställningar kring människan som art och ras. Ett övergripande mål med studien är att lyfta fram den betydelse som bilden haft som verktyg i den (ras)vetenskapliga praktiken och hur det ur detta bildmaterial skapats en bildretorik som levt kvar länge och långt utanför de vetenskapliga domänernas gränser och styrt allmänna föreställningar om människan som art och ras. Seglivade föreställningar som än idag kopplar mänskliga yttre attribut som hud-, hårfärg och kroppslig fysionomi till idéer om (biologiska) raskategorier (med olika inre rasegenskaper) under det mänskliga artbegreppet homo sapiens.Följande projekt syftar därför till att undersöka hur vetenskapen använt sig av olika illustrationspraktiker för att gestalta människan som art och ras. Centrala frågor är:Hur har människan som art och ras gestaltats inom discipliner som allmän biologi, paleoantropologi, fysisk antropologi och evolutionsbiologi?Vilka bildtekniska lösningar har tagits i bruk vid olika perioder och i olika disciplinära sammanhang?På vilket sätt bär bildmaterialet vittnesbörd om den vetenskapliga praktiken, både vad gäller epistemologiska positioner, metodologiska lösningar och ideologiska antaganden?Vilka bildretoriska formler har visat sig särskilt effektiva och seglivade?Undersökningen kommer primärt att fokusera på svenskt material från 1800 till idag. Metodmässigt kommer en komparativ analys, som fokuserar på bildernas funktionella, tekniska och retoriska aspekter, att genomföras. Den funktionsanalytiska hållning förutsätter att analysen av bildmaterialet måste kopplas till såväl det institutionella sammanhanget som dokumentsammanhanget, dvs. bilden måste förstås utifrån den publikation den är en del av (vilken typ av dokument och vilken typ av teknik) och den vetenskapliga praktik den ingår i.Projektet är tänkt att fortgå under tre år. Under år e