Akut kranskärlsröntgen efter hjärtstopp

Tidsperiod:

1 januari 2018 – 31 december 2020

Projektledare:

Sten Rubertsson

Projektdeltagare:

Per Nordberg, David Erlinge, Stefan James, Jonas Oldgren, Leif Svensson, Jonas Lundkvist, Tobias Cronberg

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Stöd till forskningsmiljö

Budget:

16 959 882 SEK

Bakgrund: I Sverige drabbas ca 10 000 personer/år av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Av dessa påbörjas hjärtlungräddning av ambulanspersonal på 5500 personer varav endast ca 10 % överlever. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är akut hjärtinfarkt som orsakas av ett stopp i ett av hjärtats kranskärl. EKG är den viktigaste metoden att identifiera akut hjärtinfarkt. Hos patienter som drabbats av hjärtstopp som har tecken till akut hjärtinfarkt på EKG, utförs akut kranskärlsröntgen med avsikt att öppna kärlet med ballongvidgning och inläggning av en stent. Hos majoriteten av hjärtstoppspatienterna finns dock inga tecken på akut hjärtinfarkt när EKG tas. Registerstudier visar att 30 % av dessa patienter, utan tecken till akut hjärtinfarkt på EKG, ändå har ett stopp i något kranskärl och att de har en ökad chans att överleva om de genomgår akut kranskärlsröntgen. Dels innebär det att stopp i kranskärl kan åtgärdas. Dels så kan en akut undersökning avskriva akut hjärtinfarkt som orsak till hjärtstoppet och en inte helt ofarlig blodförtunnande behandling mot hjärtinfarkt kan undvikas. En tidigt utförd kranskärlsröntgen och åtgärd mot kranskärlen skulle kunna ge förbättrad pumpförmåga för hjärtat och på så sätt förbättra cirkulationen till såväl hjärtat som hjärnan med förbättrad återhämtning.En akut kranskärlsröntgen är kostsam och skall bara göras på absolut rätta indikationer. Att transportera en kritiskt sjuk patient såväl mellan som inom sjukhuset är förenat med risker. Utöver detta så finns risk för komplikationer i samband med och efter kranskärlsröntgen. Ingreppet kan även fördröja gängse intensivvårdsbehandling med optimering av blodcirkulation, andning och specifik behandling som syftar till att skydda mot de skador som uppkommit i samband med hjärtstoppet. Därför tillför studien värdefull information även om studien ej kan påvisa en ökad överlevnad. Resultaten kan då ge stöd för att avstå från akut kranskärlsröntgen hos vissa av dessa patienter. Sammanfattningsvis föreligger ett bristande vetenskapligt underlag för att genomföra akut kranskärlsröntgen hos hjärtstoppspatienter utan tecken till akut hjärtinfarkt på EKG. Denna kunskapslucka belyses i internationella riktlinjer. Frågeställning: Att undersöka om tidig kranskärlsröntgen med eventuell intervention för att öppna kranskärlen hos hjärtstoppspatienter utan ST-höjning på EKG, kan öka överlevnad jämfört med sedvanlig behandling på intensivvårdsavdelning.Arbetsplan: Patienter som återfått cirkulation efter hjärtstopp utan tecken på akut hjärtinfarkt (så kallad ST-höjning) på EKG randomiseras till följande två strategier:Akut kranskärlsröntgen-därefter intensivvård. Patienten tas direkt till kranskärlsröntgen med möjlighet att öppna kranskärlen inom 120 min från hjärtstoppet, därefter sedvanlig behandling på intensivvårdsavdelning. Primärt till intensivvård. Patienten tas direkt till intensivvårdsavdelning för behandling vilket är standard idag. Kranskärlsröntgen kan utföras under vårdtiden, men tidigast tre dygn från hjärtstoppet. Primärt utfallsmått är 30-dagars överlevnad. Sekundära utfallsmått är, överlevnad med god neurologisk funktion vid 6 månader, hjärtfunktion samt hälsoekonomi. Hjärtfunktionen vid 72 timmar samt 6 månader och hälsoekonomiska effekter bedöms vid 1 och 6 månader. Totalt 1006 hjärtstoppspatienter behöver inkluderas för att påvisa en statistisk säkerställd ökning av 30-dagars överlevnad från 45 till 54%. Studien beräknas pågå 3–4 år där samtliga större svenska sjukhus deltar. Vi har genomfört en pilotfas av studien på ca 100 patienter där vi fann att studien går att genomföra utan ökade risker för patienterna. Två studier med liknande design och patientantal har precis startat i USA och i Frankrike. Vi planerar göra en patientbaserad metaanalys av våra studier när de är färdiga. Det ger möjlighet att få säkrare resultat och ökad precision i våra slutsatser.Betydelse: Plötsligt hjärtstopp är ett stort medicinskt problem med ca 90 % dödlighet.