Studier av långtidsresultat med hjälp ´big data´ och avancerade statistiska modeller i Prostate Cancer data Base Sweden ( PCBaSe)

Tidsperiod:

1 januari 2018 – 31 december 2020

Projektledare:

Pär Stattin

Projektdeltagare:

Lars Holmberg, Rolf Larsson, Mats Lambe, Isabelle Soerjomataram, Mieke Van Hemelrijck, Hans Garmo

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

3 709 507 SEK

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år diagnosticeras 10 000 män med prostatacancer, 2 500 män dör av prostatacancer och cirka 100 000 män lever med prostatacancer.Förbättrade undersökningsmetoder har lett till en kraftig ökning av antalet män med prostatacancer. Allt fler män diagnostiseras med prostatacancer av lågrisktyp och för dessa män är risken för död i prostatacancer mycket låg. Därför kommer många män att leva i decennier med sin prostatacancer så  lågrisk-prostatacancer kan betraktas som en kronisk sjukdom. För att dra nytta av tidigupptäckt och aggressiv behandling av potentiellt dödlig prostatacancer samtidigt som man undviker onödig behandling av lågriskcancer har en ny behandlingsstrategi utvecklats. Strategin som kallas aktiv monitorering innebär att  en man med lågriskcancer följs noggrant och endast om/när tecken på cancertillväxt framkommer ges botande behandling. På så vis undviker man biverkningar av botande behandling som är vanliga och sänker livskvaliteten. Aktiv monitorering har i studier med upp till 15 års uppföljning visats ge samma överlevnad som botande behandling. Men många män som idag diagnostiseras med lågriskcancer har en förväntad överlevnad på flera decennier. För en så lång uppföljning finns inga data tillgängliga eftersom den här strategin började användas  först i början av 2000-talet i Sverige.  Därför planerar vi att undersöka långtidsresultaten för män med lågriskcancer som  fick aktiv monitorering som första behandlingsstrategi. Med hjälp av en statistisk metod som kallas ’state transiton modelling’ kommer vi att undersöka sjukhistorien upp till 30 år efter diagnos. Metoden innebär att vi  simulerar utfallen vid alla typer av prostatacancer efter alla typer av behandling med hjälp av avancerade statistiska modeller. Genom att sedan lägga ihop de olika simulerade delarna av sjukhistorien kan vi  beräkna hela sjukhistorien upp till 30 år efter diagnos för en man som behandlats med aktiv monitorering som första behandlingsstrategi. Detta trots att vi som mest har tillgång 18 års uppföljning för varje ingående del av sjukhistorien.Vi kommer också att undersöka orsakerna bakom den sjunkande dödligheten i prostatacancer i Sverige. Beror sänkningen på tidig upptäckt och behandling av lokaliserad prostatacancer, mer aggressiv behandling av lokalt avancerad cancer eller tidigare upptäckt och behandling av spridd cancer?Bland män över 85 års ålder har ingen nedgång i dödlighet observerats och vi kommer att undersöka orsakerna till den uteblivna nedgången. Beror det på att sjukdomen är mer aggressiv bland gamla män? Eller beror  den uteblivna sänkningen på  felaktig  dödsorsakdödsorsaksbestämning? Med fyra olika statistiska metoder kommer delfrågor inom detta område  att belysas. Kunskap om orsakerna bakom förändringarna i dödligheten i prostatacancer gör att man värdera vilka insatser inom prostatacancervården som ska prioriteras högst.Studierna kommer att ge ny viktig kunskap om sjukdomsförloppet bland män med prostatacancer. Dessutom kommer dessa metoder att kunna användas för att analysera långtidsförloppet vid andra cancerformer, till exempel sköldkörtelcancer och bröstcancer och vid viossa kroniska sjukdomar.  Även vid dessa sjukdomar har en liknande utveckling ägt rum med allt tidigare upptäckt vilket gör att sjukdomsförloppen kommer att vara mycket långa och kan inte beräknas med sedvanliga, hittills använda metoder för analys av observationsstudier.