Komparativ didaktik och professionell utveckling för lärare

Tidsperiod:

1 januari 2019 – 31 december 2021

Projektledare:

Jonas Almqvist

Projektdeltagare:

Karim Hamza, Anette Olin, Florence Ligozat

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Stöd till forskningsmiljö

Budget:

1 172 160 SEK

Syftet med nätverket Komparativ didaktik och professionell utveckling är att bygga vidare på och stärka ett pågående samarbete om komparativ didaktik och professionell utveckling. Nätverket är en fortsättning på samarbetet mellan fyra forskargrupper i Sverige och Schweiz och har ambitionen att ytterligare bidra till förståelse och utveckling av undervisning och lärande i olika skolämnen och i olika länder. Nätverket bygger på en komparativ didaktisk ansats i kombination med aktionsforskning och bidrar med kunskap om undervisning och lärande, med särskilt fokus på undervisning i modersmålsundervisning och naturvetenskaplig. I nätverket anordnas tre möten under projektperiodens tre år. Flera av deltagarna arbetar redan tillsammans i skrivande av artiklar, anordnande av symposier på konferenser och så vidare. Nätverket stärker och utvecklar detta samarbete. De forskargrupper och projekt som är involverade fokuserar ämnesdidaktiska frågor och arbetar med jämförelser av undervisning och lärande mellan olika undervisningstraditioner, både inom och mellan ämnen. Ambitionen är att bidra med kunskap om urval av mål, innehåll och undervisningssätt samt vilka konsekvenser specifika val kan ha för elevernas lärande. De skillnader och likheter som identifieras i studierna bidrar till att beskriva undervisning och lärande i varje ämne mer exakt och därigenom skapa ny kunskap om olika skolämnen. I synnerhet är vi intresserade av att identifiera, analysera och diskutera olika undervisningstraditioner och hur de kan användas som en analytisk ram för att arbeta tillsammans med lärare i deras hantering av didaktiska dilemman. Den teoretiska och metodiska bakgrunden för nätverket bygger på de franska och nordiska traditionerna i didaktisk forskning. Det empiriska arbetet fokuserar på undervisning och lärande i olika ämnen och i olika länder. Forskarna i nätverket arbetar tillsammans med analyser av data från egna studier av enkäter, intervjuer, observationer, läroplaner, läroböcker och så vidare. Mer specifikt tas utgångspunkten i analys av didaktiska dilemman som identifieras och/eller hanteras av lärare i det dagliga arbetet i skolan. En av de moderna trenderna som identifierats inom europeisk didaktisk forskning, och som nätvereket bidrar till, är användningen av komparativa didaktiska tillvägagångssätt i syfte att förtydliga och diskutera saker som tagits för givet i olika praktiker och att söka efter kunskaper om undervisning och lärande utöver de studerade fallen. En annan trend som identifierats är ett ökande intresse för samarbete mellan forskare och lärare i didaktisk forskning. I nätverket undersökas och diskuteras om och hur resultaten från den forskningen kan användas för att hantera didaktiska dilemman och de utmaningar som dessa kan leda till för lärare i deras undervisningspraktik samt hur de kan användas i lärares utveckling av didaktisk kompetens och professionellt omdöme. De tre mötena kommer att organiseras som dialogkonferens, som är en samarbetsmetod för demokratisk dialog mellan deltagare med olika roller och erfarenheter. Anledningen till att vi använder denna form är att den är ett väl etablerat och testat systematiskt sätt att inkludera alla deltagare i diskussionen. På så sätt hoppas vi kunna involvera både seniora och juniora forskare i nätverket aktiviteter. En av nätverkets ambitioner är att ge de juniora forskarna en stark bas för att bygga egna nätverk som i längden kan stärka respektive forskningsgrupp och samarbetet dem emellan. I nätverket kommer medlemmar från de fyra grupperna att bidra med texter, data och diskussioner. De planerade teoretiska och metodologiska resultaten avser vidareutveckling av den franska Joint action Theory of Didactics och det nordiska pragmatiska perspektivet på undervisning och lärande, tillsammans med systemisk funktionell lingvistik (SFL) som används i de ingående forskargrupperna. Empiriskt fortsätter och stärks de komparativa didaktiska studierna av naturvetenskaplig undervisning i