En prospektiv studie av utvecklingsmekanismerna bakom självregleringsförmåga: Betydelsen av arv och miljö ur en nydanande tvärvetenskaplig ansats

Tidsperiod:

1 januari 2020 – 31 december 2023

Projektledare:

Karin Brocki

Projektdeltagare:

Andreas Frick

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

5 400 000 SEK

Hur kommer det sig att vissa människor lyckas väl i skolan och senare i livet, medan andra inte gör det? Modern forskning visar tydligt att det inte primärt handlar om IQ, social intelligens, fysisk hälsa eller särskild talang. Det handlar om ”grit”- förmågan att hålla fast vid framtida mål och arbeta hårt för att nå dem. Ur ett psykologiskt perspektiv är ”grit” beroende av självregleringsförmåga - medveten kontroll av tankar, känslor och handlingar, vilket är mitt expertområde. Självregleringsförmåga har visat sig vara den mest avgörande faktorn för akademisk prestation, karriär, hälsa och välgång i livet. Å andra sidan är bristande självreglering av största vikt för vanliga psykiatriska diagnoser, särskilt attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD).Trots dessa etablerade samband, finns det förvånansvärt lite vetenskaplig kunskap kring utvecklingsmekanismerna bakom individuella skillnader i självregleringsförmåga. Huvudsyftet med projektet är att kartlägga utvecklingsmekanismer bakom typisk och atypisk självregleringsförmåga och betydelsen av miljö- och genetiska faktorer i en nydanande multidisciplinär ansats. Projektet bygger på tre delstudier som inkorporerar metoder från klassisk utvecklingspsykologi, neuropsykologi (fMRI) och genetik i en longitudinell design där kohorter med hög- och låg risk för ADHD följs över viktiga utvecklingsperioder. Projektet kommer att generera ny kunskap av hög teoretisk och klinisk relevans om risk- och skyddande faktorer för atypisk/typisk utveckling av självregleringsförmåga.Syftet med delstudie 1 är att undersöka huruvida det är möjligt att upptäcka risk-faktorer för utveckling av atypisk självregleringsförmåga redan under de första fyra levnadsåren. För att kunna besvara denna viktiga frågeställning kommer vi att jämföra barn med hög genetisk risk för att utveckla en senare ADHD diagnos (dvs barn med syskon eller föräldrar med ADHD) med en referens grupp bestående av typiskt utvecklade barn som vi följt i en tidigare longitudinell studie från 10 månader– 6 år. Vi fokuserar på att studera tidiga miljö- och genetiska faktorer som i våra data har visat sig vara av betydelse för typisk utveckling av självregleringsförmåga, dvs. tidiga aspekter av föräldra-barn relationen, barnens temperament, språkutveckling och tidiga kognitiva förmågor.Syftet med delstudie 2 är att studera hur individuella skillnader i tidig självregleringsförmåga hos typiskt utvecklade barn påverkar barnens senare skolprestation och socialt fungerande. Tidigare forskning har visat att det finns tydliga samband mellan själv-regleringsförmåga och adaption, men djupare kunskap saknas kring de bakomliggande mekanismerna. Sådan kunskap är viktig för att kunna utveckla rätt verktyg för att förebygga att barn med bristande självreglering får senare akademiska och socio-emotionella svårigheter. Delstudie 3 handlar om att länka tidig socio-kognitiv beteendedata från den existerande gruppen av typiskt utvecklade barn som vi följt i den tidigare longitudinella studien mellan 10 mån-6år till individuella skillnader i hjärnans struktur, funktion och kemiska reaktioner i mellanbarndomen (8-10 år). Vi kommer även att länka hjärnfunktion och struktur till senare självreglerings förmåga. Trots att det finns neuropsykologisk kunskap om självregleringsförmåga, saknas utvecklingspsykologiska longitudinella studier som kan bidra med kunskap kring hur variation i tidigt självreglerings beteende påverkar hjärnans formation och fungerande och vice versa.Sammantaget kommer forskningsprogrammet bidra till ny och efterfrågad tvärvetenskaplig kunskap (psykologisk, neural och genetisk) om tidiga risk- och skyddande faktorer för utveckling av typisk och atypisk självregleringsförmåga. Dess unika design kommer vidare att kunna påvisa hur tidiga socio-kognitiva mekanismer relaterar till uppkomsten av ADHD-problematik i förskoleåldern, akademisk prestation och socio-emotionellt fungerande i mellanbarndomen samt ge värdefull information till utvecklan