En studie om muslimska kvinnors erfarenheter av islamofobi och deras arbete med konst och aktivism

Tidsperiod:

1 december 2019 – 31 december 2021

Projektledare:

Mehek Muftee

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

2 638 000 SEK

Den 14 oktober 2016 klev fem unga kvinnor upp på scenen på Dramaten för att berätta om sina erfarenheter och vardag som ung muslimsk kvinna i Sverige. Pjäsen hette svenska hijabis[1] och var en del av ett community teaterprojekt som syftar till att genom teaterkonst lyfta marginaliserade gruppers erfarenheter och berättelser. Under en timme varvades berättelserna med musik och dans där publiken fick ta del av kvinnornas framtidsdrömmar, migrationserfarenheter, familjeporträtt och relation till sin tro. Framförallt genomsyrades dock pjäsen av berättelser om vardagsrasism och diskriminering men också en vilja och försök till att motverka fördomar genom att vara stark, självständig och ta plats.Detta forskningsprojekt handlar om muslimska kvinnors erfarenheter och perspektiv på islamofobi, en form av rasism som enligt religionshistorikern Mattias Gardell är baserad på reproducerade fördomar som drabbar muslimer genom exkludering och diskriminering. Under senare tid har islamofobin som är ett globalt fenomen tagit sig alltmer våldsamma uttryck, senaste incidenten är terrordådet mot två moskéer på Nya Zeeland som skördade 49 liv. Tidigare forskning har visat att bilden av muslimer inom media tenderar att vara negativ och framförallt kopplad till fenomen som våld. Vidare tenderar den muslimska kvinnan att porträtteras som passiv och förtryckt. Förutom bilden av muslimer i media visar forskningen även att muslimer i Sverige och framförallt kvinnor som bär slöja riskerar att diskrimineras på arbetsmarknaden samt utsättas för hatbrott på offentliga platser.Detta projekt har ett tvådelat syfte. Det ena syftet är att genom intervjuer med ett 20-tal muslimska kvinnor förstå deras erfarenheter av islamofobi och diskriminering och vilka strategier de använder för att hantera detta. I detta syfte ingår även frågan som handlar om att undersöka kvinnornas perspektiv och attityder till bilden av den muslimska kvinnan som ofta återfinns inom media och politisk debatt.Detta projekt är baserat på en förstudie som visat att fler unga muslimska kvinnor börjat använda sig av konst i olika former för att förmedla vad det innebär att vara muslimsk kvinna i Sverige idag. Det inledande exemplet på pjäsen svenska hijabis är ett exempel på ett sådant projekt där kvinnorna använde sig av teaterkonstform för att både förmedla sina erfarenheter av islamofobi men också motverka rådande diskurser om den muslimska kvinnan som förtryckt. Det andra delsyftet i projekt handlar just om att undersöka hur muslimska kvinnor använder sig av olika konstformer för att navigera, undersöka, förmedla vad det innebär att vara muslim i Sverige idag men ibland även motverka rådande stereotyper. Detta delsyfte kommer att undersökas genom gruppintervjuer där kvinnorna får berätta om sitt arbete och tillsammans reflektera och diskutera frågor såsom vad det innebär att vara muslim i Sverige idag.Föreliggande projekt har sin utgångspunkt i postkolonial feminism. Postkoloniala feminister har under lång tid poängterat problemet med diskurser som generaliserar och positionerar bland andra muslimska kvinnor som passiva offer som behöver räddas. Sociologen Jasmine Zine talar istället om vikten av att förstå de ofta komplexa strukturer och erfarenheter som muslimska kvinnor befinner sig inom. Enligt Zine har muslimska kvinnor i väst efter 11 september både behövt hantera och navigera islamofobin som finns i samhället samt även religiös extremism som förekommer inom den egna religiösa gruppen. För att förstå hur kvinnor hanterar, navigerar och ibland gör motstånd blir det väsentligt att förstå deras egna röster och perspektiv.I detta projekt kommer muslimska kvinnors erfarenheter och perspektiv att analyseras med hjälp av diskursanalys, ett teoretiskt och metodologiskt perspektiv som fokuserar på hur människor kommunicerar om sig själva och varandra. I detta fall kommer studien att titta på hur kvinnorna förhåller sig till islamofobi men även hur de resonerar kring sin konst och sin identi