Hus och sociala praktiker i svenska städer 1600-1850

Tidsperiod:

1 januari 2021 – 31 december 2027

Projektledare:

Dag Lindström, Dag Lindström

Projektdeltagare:

Göran Tagesson, Gunhild Eriksdotter, Marie Ulväng, Linda Qviström

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Oklassificerat

Budget:

15 300 000 SEK

Bostaden tillhör det mest fundamentala i människors liv. Ändå vet vi förvånansvärt lite om människors boende förr i tiden. Det gäller inte minst i svenska städer. Ofta har 1700-talets och det tidiga 1800-talets svenska städer förknippats med stagnation. Efter stormaktstidens glansdagar och innan industrialiseringen satte fart på hjulen vart det inte mycket som hände. Ny forskning pekar dock i en annan riktning. Bebyggelsen förändrades. Husen byggdes större och fick en mer komplex rumsindelning. Samtidigt förändrades hushållsstrukturen. De blev genomsnittligt mindre, ensamhushåll blev allt vanligare och alltfler bodde som hyresgäster eller inneboende. Befolkningstätheten ökade med fler människor och fler hushåll i samma hus.Projektets syfte är att nå kvalificerad kunskap om hus och boendeförhållanden i svenska städer under tiden 1600–1850, särskilt tiden 1700–1850, det vill säga den period då nyare forskning visar på stora förändringar. Fokus ligger på den dynamiska relationen mellan bebyggelse och social praktik. Det övergripande syftet konkretiseras i fyra huvudfrågor. Hur förändrades stadens bebyggelse? Vilka var fastighetsägandets praktiker. Hur förändrades den rumsliga organiseringen av hus, stadstomter och hem, och hur förändrade människor sitt nyttjande av hus och tomter. I vilken utsträckning och på vilka sätt kom människors bostäder också att ta gestalt av ett hem?Internationell forskning har på senare år visat ett förnyat intresse för hus och då inte bara som en fast materiell struktur. I stället uppmärksammas husens föränderlighet och samspelet med sociala sammanhang. Detta hänger nära samman med ett växande intresse för att analysera de rumsliga aspekterna av socialt samspel, inte minst i studier av städer. Ett särskilt intresseområde gäller skapandet av hemmet så som en plats för bekvämlighet, social samvaro och manifestation av både status och god smak. Här har studier av konsumtion och materiell kultur blivit viktiga.Projektet Hus och sociala praktiker kommer att generera ny kunskap om husbyggande, hur det urbana landskapet förändrades och om urban materiell kultur. Det kommer att ge ny kunskap om individer och aktörer. Vilka var det som lät uppföra de nya husen, varför gjorde de det, och vilka var det som stod för kunnandet när större och mer komplicerade hus skulle uppföras? Vi vill inte bara undersöka själva husen, utan även förstå hur stadstomterna i sin helt organiserades och användes. Vi strävar efter att på ett tydligt sätt inkludera hur människor nyttjade hus och gårdar och nå klarhet i vilken betydelse individuellt handlande och individuella livslopp och livshändelser hade. På så sätt når vi en djupare kunskap om samspelet mellan bebyggelse och sociala praktiker.Projektet bygger på ett mycket nära samarbete mellan historia och arkeologi. Detta är i många avseenden ett nytt arbetssätt. Projektet kommer också att ge ny kunskap om social organisering, om människor som aktörer och om det urbana vardagslivet. Undersökningarna har förutsättningar att på allvar förändra berättelsen om den förindustriella staden. I stället för ett sömnigt lunkande i invanda hjulspår anar vi en tid då stadens bebyggelse, människors bostäder och stadsbornas vardagsliv i grunden förändrades. Att detta kan förmodas ha skett redan före industrialiseringen gör inte saken mindre intressant. I detta projekt strävar vi också efter att föra arkeologi och historia närmare varandra. Genom ett tätt samarbete utvecklas metoder och teoretiska begrepp. Det svenska källmaterialet ger goda förutsättningar för detaljerade rekonstruktioner av både människor och byggnader och det finns goda förutsättningar att lämna viktiga bidrag till den internationella forskningen.Arbetet genomfrös under 5½år i form av 6 specifika delstudier som vardera löper över 2–3 år. Inom varje delstudie samverkar flera forskare och varje delstudie kombinerar arkeologisk dokumentation, analyser av bevarade hus och miljöer, samt historiska rekonstruktioner.